Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Perstorp varslar 160 anställda

Uppsägningar väntar på kemikoncernens anläggningar i Skåne och Bohuslän. Hårdast drabbas tjänstemännen i skånska Perstorp.
Publicerad
I början av året varslades ett tiotal medarbetare i Nol då enheten slogs samman med den i Stenungsund. När förhandlingarna var klara i onsdags stod det klart att fyra mister jobbet. Men då hade företaget redan lagt ett nytt varsel. Hur många av de cirka 350 anställda i Bohuslän som berörs är oklart.
- Vi kommer att slåss för att rädda alla jobb. Ekonomin har fått för stor makt i bolaget, säger Sifklubbens ordförande Stanley Haag.
Perstorp hävdar att det är konkurrensen från Kina som tvingar fram neddragningarna. Men Stanley Haag ifrågasätter hur hårt ett kemiföretag kan slimmas.
- Det går inte att tumma på driftsäkerheten, säger han.
Även i Skåne är Sifklubbsordförande Lars Hansson kritisk till varslets omfattning.
-Det blir tight till tusen. Alla nivåer kommer att slimmas, många chefer kommer att försvinna, säger Lars Hansson som tror att två tredjedelar av de varslade är tjänstemän.
I Perstorp finns 850 anställda, varav cirka 500 tjänstemän. Företagets ambition är att den bantade organisationen ska vara klar den första juni. Men än har inte förhandlingarna med facket tagit fart och risk finns för oenighet om hur de ska ske.
Samtidigt som anställda sägs upp investerar företaget i ett naturgasprojekt, nya produktionsanläggningar för myrsyra och propionsyra som används vid djurfodertillverkning.
-För att ha råd med detta måste man ta av verksamheten. Industri Kapital kräver att pengar genereras, säger Lars Hansson.
Riskkapitalbolaget Industri Kapital äger Perstorp sedan fyra år. Neddragningen ser Stanley Haag som en förberedelse inför en eventuell försäljning eller en börsintroduktion.
Perstorpkoncernen har 2 200 anställda och produktion i Europa, Nordamerika samt Asien. Produktionen är främst inriktad på kemikalier till färg- och plastindustrin.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.