Logo
Sök
Arkiv

Pengar inte bästa drivkraften

Verka där du gör bäst ifrån dig! Ha medvetna värderingar! Låt syftet vara viktigare än målet! Var inte avundsjuk på andra!
Lisbeth Nieminen Publicerad

Dessa fyra grundsatser lärde entreprenören Monica Lindstedt sig på en retreat i Rajasthan, Indien. Pengar har inte varit hennes främsta drivkraft, säger hon. Inte när hon som en av tre grundade gratistidningen Metro. Och inte när hon 1996 hade startat Hemfrid, Sveriges första företag i branschen hushållstjänster.

Monica Lindstedt är entreprenör. Hon var en i trion som i början av 90-talet grundade gratistidningen Metro. Nu levererar hon hem- och familjeservice genom sitt företag Hemfrid. I dag har företaget cirka 700 medarbetare fördelade i de fyra största städerna samt i Mälardalen.

Lindstedt medverkade på evenemanget Working Life i Globen i förra veckan. Det arrangerades av Arbetsmiljöforum och tidskriften Du och jobbet. Föredrag, debatter, möten och seminarier avlöste varandra.

Startsträckan för Hemfrid var 12 år. Det tog sex år innan företaget bar sig ekonomiskt:

- Det är ett avancerat logistiskt företag. Bara en sån sak som att personalen kommer från 40 olika nationer och att hälften av dem är födda utomlands. Varje anställd har tio arbetsgivare i veckan. 90 procent av de anställdas tid ska vara betald av kund.

Varumärket Metro är i dag värt upp till en miljard kronor. Tidningen har en upplaga på 20 miljoner exemplar. För Monica Lindstedt var det ett hobbyprojekt från början, hon hade en anställning vid sidan av. När hon var vd för tidningen Folket i Eskilstuna försökte hon förgäves lansera idén att göra produkten till en gratistidning.

- Jag och de andra två i Metroprojektet förstod att vi måste få SL med oss och hade många träffar med chefen där innan han gav klartecken. Vi gjorde en Golgatavandring till olika banker. En sak som talade mot oss var att vår idé inte var genomförd i utlandet, fick vi höra.

Då kom Pelle Andersson, en av de tre, på att de skulle höra sig för hos finansmannen och entreprenören Jan Stenbeck. Det tog honom bara nio sekunder att nappa på idén.

- Han var besatt av utmana Bonniers. Som barn hade han bott på samma gata och familjerna hade inte kommit överens... Metro gick med vinst redan första året.

Lisbeth Nieminen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även