Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Överviktiga nobbar företagsförsäkringar

Förslaget om att arbetsgivarna skulle teckna försäkringar för att täcka anställdas fetmaoperationer är ett rejält feltänk, anser Överviktigas riksförbund.
Niklas Hallstedt Publicerad
två kirurger

Försäkringsbolaget If har lanserat idén att arbetsgivarna skulle kunna försäkra de anställda så att de kan genomgå magsäcksoperation. Enligt en rapport som Karolinska institutet utfört i samarbete med If sjukskrivs eller förtidspensioneras betydligt fler feta än normalviktiga medarbetare. Varje år sägs produktionsbortfallet på grund av sjukdomar relaterade till övervikt och fetma kosta samhället 12,4 miljarder kronor.

Av de metoder som finns för att behandla extremt feta personer anses magsäcksoperationer vara den mest effektiva.

Men Stefan Wallerek, presstalesman för Överviktigas förbund, är skeptisk till försäkringsidén.

- Det här skulle inte ses med blida ögon av folk. De skulle säga att nu går tjockisarna före i kön, de borde ut och motionera i stället.

Den främsta invändningen är dock att många som lider av fetma inte skulle vilja ha försäkringen. Kommande arbetsgivare skulle skygga för de extra kostnaderna, menar han.

- Jag tror inte att det skulle vara mer än högst 50 procent av de överviktiga och feta som skulle vara intresserade. Skulle man som anställd utnyttja en sådan försäkring får man vara beredd på att stanna kvar på samma arbetsplats resten av sitt liv.

- Och en operation är inte enbart något positivt. Många är tveksamma till det. Två promille av alla dör och många får komplikationer med andra saker. Dessutom blir man lite annorlunda efter operationen, man tappar personlighet.

Stefan Wallerek menar att fetmaepidemin knappast är något som arbetsgivarna ensamma kan råda bot på.

- Man måste ha hela samhället med sig, alla instanser måste hjälpas åt från skolan och framåt. Det här är ett mångfacetterat problem som inte går att förenkla på det här sättet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.