- Lärarna skulle ju enligt modellen ha fått extra mycket, men det har de inte. Hotell och Restaurangs medlemmar som har den högsta avgiften skulle däremot ha fått lite. Men de fick bland de högsta löneökningarna av alla, säger sociologen Anders Kjellberg som gjort studien.
Dagens a-kassemodell går ut på att arbetslösheten ska pressas tillbaka genom att yrkesgrupper med en hög arbetslöshet ska betala mer i a-kassa än andra. Den högre avgiften ska få fackförbunden att hålla tillbaka sina lönekrav, vilket ska ge utrymme för arbetsgivaren att anställa fler.
Men Anders Kjellberg vid Lunds universitet hittar i stället en omvänd korrelation. Flera fack med hög arbetslöshet har förhandlat till sig relativt höga lönelyft, medan de med lägre arbetslöshet har fått mindre. (Handels och Hotell & Restaurang fick bägge nästan 2,5 procent i höjd lön medan lärarna och socionomerna som betalar mycket mindre till sina a-kassor fick 1,7 procent.)
Enligt Kjellberg beror det på att parterna samordnade sig, som i de flesta avtalsrörelser nuförtiden. Svenskt Näringsliv hade en påfallande stark samordning, och LO-samordningen gick ut på att prioritera lågavlönade kvinnor, oavsett vad de betalar i a-kasseavgift.
- Regeringen tänker sig att det bara är förbunden som förhandlar. Man tar inte hänsyn till att de samordnar sig.
En annan orsak till att modellen inte håller kan enligt Kjellberg vara att förbund med höga avgifter pressas till att förhandla fram högre löner, eftersom många medlemmar väger kostnaden för medlemskapet mot nyttan av att vara med.
Arbetsmarknadsminister Tobias Billström svarar via sin pressekreterares e-post att han anser att det är för tidigt att utvärdera reformen.
Hur ser du på Kjellbergs analys om att det är samordningen bland fackförbund och arbetsgivarorganisationer som gör att det inte blir som regeringen har tänkt?
- Kjellbergs analys är inte en effektstudie. Det är många faktorer som påverkar avtalsrörelsen och i Kjellbergs analys kan man inte särskilja betydelsen av de olika faktorerna, svarar Tobias Billström.
Han vill inte att samordningen på arbetsmarknaden löses upp, utan vill ha fortsatta centrala förhandlingar eftersom det gynnar arbetsmarknadens funktionssätt. Hur det ska gå att förena med målet om att vissa fack ska kräva väsentligt mindre än andra framgår inte av svaren. Att slopa de olika avgifterna till a-kassan är inte aktuellt.
- Avgiftsdifferentieringen är en viktig del i regeringens långsiktiga politik för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och få fler i arbete, säger Billström.
Anders Kjellberg är skeptisk till att systemet kommer att fungera.
- Om det ska fungera i nästa avtalsrörelse måste samarbetet mellan facken inom industrin upplösas. Även LO och Svenskt Näringslivs samordning måste upphöra. Nej, det är inte alls troligt, säger Anders Kjellberg.
Läs mer om rapporten här
Fakta
Även om a-kassorna sköts av fackförbunden, regleras de av lagar och finansieras till största delen av skattemedel. Fram till den 1 januari 2007 var a-kasseavgiften ungefär 100 kronor i alla förbund. Förändringarna har inneburit att skillnaderna mellan a-kassorna är stor. I Sveriges Ingenjörer betalar man i dag 90 kronor i månaden, Unionen-medlemmen betalar 224 kronor och i IF Metalls kostar det 390 kronor.
