Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Olika a-kasseavgifter påverkade inte lönerna

Regeringens ambition att låta a-kasseavgifterna påverka arbetslösheten har misslyckats. Det visar en studie av utfallet i 2010 års avtalsrörelse. Fackförbunden med högst arbetslöshet höll inte tillbaka sina lönekrav.
Rickard Jakbo Publicerad

- Lärarna skulle ju enligt modellen ha fått extra mycket, men det har de inte. Hotell och Restaurangs medlemmar som har den högsta avgiften skulle däremot ha fått lite. Men de fick bland de högsta löneökningarna av alla, säger sociologen Anders Kjellberg som gjort studien.

Dagens a-kassemodell går ut på att arbetslösheten ska pressas tillbaka genom att yrkesgrupper med en hög arbetslöshet ska betala mer i a-kassa än andra. Den högre avgiften ska få fackförbunden att hålla tillbaka sina lönekrav, vilket ska ge utrymme för arbetsgivaren att anställa fler.

Men Anders Kjellberg vid Lunds universitet hittar i stället en omvänd korrelation. Flera fack med hög arbetslöshet har förhandlat till sig relativt höga lönelyft, medan de med lägre arbetslöshet har fått mindre. (Handels och Hotell & Restaurang fick bägge nästan 2,5 procent i höjd lön medan lärarna och socionomerna som betalar mycket mindre till sina a-kassor fick 1,7 procent.)

Enligt Kjellberg beror det på att parterna samordnade sig, som i de flesta avtalsrörelser nuförtiden. Svenskt Näringsliv hade en påfallande stark samordning, och LO-samordningen gick ut på att prioritera lågavlönade kvinnor, oavsett vad de betalar i a-kasseavgift.

- Regeringen tänker sig att det bara är förbunden som förhandlar. Man tar inte hänsyn till att de samordnar sig.

En annan orsak till att modellen inte håller kan enligt Kjellberg vara att förbund med höga avgifter pressas till att förhandla fram högre löner, eftersom många medlemmar väger kostnaden för medlemskapet mot nyttan av att vara med.  

Arbetsmarknadsminister Tobias Billström svarar via sin pressekreterares e-post att han anser att det är för tidigt att utvärdera reformen.

Hur ser du på Kjellbergs analys om att det är samordningen bland fackförbund och arbetsgivarorganisationer som gör att det inte blir som regeringen har tänkt?

- Kjellbergs analys är inte en effektstudie. Det är många faktorer som påverkar avtalsrörelsen och i Kjellbergs analys kan man inte särskilja betydelsen av de olika faktorerna, svarar Tobias Billström.

Han vill inte att samordningen på arbetsmarknaden löses upp, utan vill ha fortsatta centrala förhandlingar eftersom det gynnar arbetsmarknadens funktionssätt. Hur det ska gå att förena med målet om att vissa fack ska kräva väsentligt mindre än andra framgår inte av svaren. Att slopa de olika avgifterna till a-kassan är inte aktuellt.

- Avgiftsdifferentieringen är en viktig del i regeringens långsiktiga politik för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och få fler i arbete, säger Billström.

Anders Kjellberg är skeptisk till att systemet kommer att fungera.

- Om det ska fungera i nästa avtalsrörelse måste samarbetet mellan facken inom industrin upplösas. Även LO och Svenskt Näringslivs samordning måste upphöra. Nej, det är inte alls troligt, säger Anders Kjellberg.

Läs mer om rapporten här

Anders Borg om a-kassemodellen i SVT 2007

Fakta

Även om a-kassorna sköts av fackförbunden, regleras de av lagar och finansieras till största delen av skattemedel. Fram till den 1 januari 2007 var a-kasseavgiften ungefär 100 kronor i alla förbund. Förändringarna har inneburit att skillnaderna mellan a-kassorna är stor. I Sveriges Ingenjörer betalar man i dag 90 kronor i månaden, Unionen-medlemmen betalar 224 kronor och i IF Metalls kostar det 390 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.