Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Olika belöningssystem bakom ojämlika löner

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män kommer snart att minska, tror LO-ekonomen Anna Thoursie, kvinnorna kommer inte längre att finna sig i orättvisan.
Publicerad
- Många kvinnliga medlemmar, som ju betalar lika mycket i fackavgift som männen, är nu skitförbannade på att inget händer. Det här går inte att skjuta på längre, säger hon.
I rapporten "Varför tjänar kvinnor mindre?" har Anna Thoursie, utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv, försökt hitta svaret på varför kvinnor som grupp systematiskt får mindre betalt per timme än vad män som grupp får.
Hon konstaterar att trots att kvinnor i genomsnitt nu har lika lång utbildning som männen och att skillnaden ifråga om arbetslivserfarenhet minskat mycket, så har det inte avspeglat sig i mindre löneskillnader under de senaste tjugo åren.
Alltså, hävdar Anna Thoursie, råder olika belöningssystem för kvinnor och män, eller snarare mellan olika kvinno- respektive mansdominerade yrkesgrupper.
Och eftersom jämställdhetslagarna inte löst problemet är det facken och arbetsgivarna som har de mest effektiva verktygen för att förändra situationen.
- Om de vill använda dem fullt ut vill säga. För det handlar om att fördela resurser mellan avtalsområden, säger hon.
- Men det är inte så att manliga metallarbetare ska få mindre för att offentliganställd vårdpersonal ska få mer. I stället ska exempelvis privatanställda män få mindre för att de privatanställda kvinnorna ska få mer. Det kommer också att kosta högre skatt och avgifter.
Varför har det inte hänt mer på 20 år?
- Två problem dominerar. Det ena är att man inom de kvinnodominerade yrkena har lägre lön än inom de mansdominerade, trots likartade kvalifikationsvillkor. Det handlar alltså om en diskriminering mot yrkesgrupper där kvinnor drar nitlotten.
- Det andra är att eftersom kvinnor ännu tar ut 80 procent av barnledigheten och arbetsgivarna, som ogillar frånvaro, vet det så betraktas alla kvinnor som en osäker grupp att satsa på. Därför är det viktigt att vi får en kvotering av föräldraförsäkringen.
Har facken och arbetsgivarna samma syn på värdet av kvinnligt respektive manligt arbete?
- Det är ju inte så att man suttit och konspirerat tillsammans. Men vi är ju alla färgade av våra historiska rötter. Men nu kommer det snart att bli en förändring, jag känner att vi har vind i ryggen, säger Anna Thoursie.

ANITA TÄPP






Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.