-Kvinnor har halva kompetensen som näringslivet behöver för att klara den internationella konkurrensen säger jämställdhetsminister Karita Bekkemellem. Därför kräver hon och Norges rödgröna regering att börsföretagen ska ha minst 40 procent av vardera könet i styrelser, ledning och revisorer. Företagen får två år på sig att välja in fler kvinnor - eller tvångsupplösas. I sommar ska en utredare föreslå motsvarande lag för Sverige.
Det var för drygt två år sedan det norska stortinget lagstiftade om jämnare könsfördelning. I offentligägda företag blev reglerna tvingande. Privata enkla aktiebolag, ofta familjeägda, undantogs. Privata så kallade allmänaktiebolag, börsnoterade och med bredare ägande, skulle omfattas av reglerna, men bara om de inte fram till sommaren 2005 uppfyllt kraven frivilligt.
Nu i december konstaterade den socialdemokratiska barn- och jämställdhetsministern Karita Bekkemellem att fristen löpt ut. Allmänaktiebolagen hade visserligen ökat andelen kvinnor i styrelserna, men bara till i genomsnitt 16 procent sommaren 2005. Det är ungefär samma kvinnoandel som i svenska bolagsstyrelser. Bara 68 av Norges 519 privata allmänaktiebolag hade minst 40 procent av vardera könet i styrelsen.
Så från första januari i år gäller lagen om könsrepresentation fullt ut. Nya bolag måste uppfylla reglerna från början för att bli registrerade. Bolag bildade före nyåret får två år på sig. Har de inte under den tiden tillsatt minst 40 procent av vardera könet i styrelse, ledning och revisorer, ska de tvångsupplösas.
Denna drakoniska straffsanktion har väckt en oro som möjligen även hos regeringen fått beslutsamhetens friska hy att övergå i eftertankens något krankare blekhet. I varje fall föreslår nu justitieminister Knut Storberget att regeringen ska få rätt att ingripa och stoppa tvångsupplösning av ett företag i de fall "där väsentliga samhällsintressen påkallar det".
- Vi räknar med att bolagen uppfyller lagens krav och att problemen kring tvångsupplösning är teoretiska. Men eftersom sanktionssystemet har väckt en del oro har vi velat ge regeringen en säkerhetsventil, så att den kan hindra en tvångsupplösning i väntan på att brister i styrelse, ledning och revisorer kan rättas till. Det ska vara ett redskap för regeringen i speciella fall och innebär ingen dispens- eller undantagsmöjlighet för bolagen, förklarar justitieministern.
Arbetsgivarna i Næringslivets Hovedorganisasjon (NHO) tänker använda den nya tvåårsfristen till att bilda opinion för att få bort hotet om tvångsupplösning av bolag med gubbklubbar i toppen.
I Sverige har regeringen låtit utreda samma fråga i två omgångar. Just nu utreds den konkreta frågan om könskvotering genom ändring av aktiebolagslagen. Universitetslektor Catarina af Sandeberg ska lämna sitt förslag den 1 juni i år. Justitieminister Thomas Bodströms kommentar till uppdraget påminner om hans norska parti- och regeringskollegas i samma fråga:
- I första hand ligger det på näringslivet självt att få till stånd en förändring. Utvecklingen mot en jämn könsfördelning går dock alldeles för långsamt. Om näringslivets egna åtgärder inte räcker till måste regeringen se till att förändringen kommer till stånd på annat sätt.
Svenskt Näringslivs vice VD Jan-Peter Duker förklarar i tidningen Veckans Affärer varför organisationen inte tänker ställa upp med synpunkter till den nya utredaren om hur en lag om lagstadgad kvotering till företagens styrelser bör utformas:
"En sådan lag vore en helt oacceptabel metod för att öka andelen kvinnliga styrelseledamöter. En sådan metod skulle ta ifrån bolagens ägare den självklara rätten att själva utse sina styrelserepresentanter. Kvotering vore ett djupt ingrepp i denna rättighet."