Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Norge lagstiftar om kvotering

Den norska regeringen har beslutat att som första land i världen kräva balans mellan könen i styrelserna. <br /><br />
Publicerad
-Kvinnor har halva kompetensen som näringslivet behöver för att klara den internationella konkurrensen säger jämställdhetsminister Karita Bekkemellem. Därför kräver hon och Norges rödgröna regering att börsföretagen ska ha minst 40 procent av vardera könet i styrelser, ledning och revisorer. Företagen får två år på sig att välja in fler kvinnor - eller tvångsupplösas. I sommar ska en utredare föreslå motsvarande lag för Sverige.
Det var för drygt två år sedan det norska stortinget lagstiftade om jämnare könsfördelning. I offentligägda företag blev reglerna tvingande. Privata enkla aktiebolag, ofta familjeägda, undantogs. Privata så kallade allmänaktiebolag, börsnoterade och med bredare ägande, skulle omfattas av reglerna, men bara om de inte fram till sommaren 2005 uppfyllt kraven frivilligt.
Nu i december konstaterade den socialdemokratiska barn- och jämställdhetsministern Karita Bekkemellem att fristen löpt ut. Allmänaktiebolagen hade visserligen ökat andelen kvinnor i styrelserna, men bara till i genomsnitt 16 procent sommaren 2005. Det är ungefär samma kvinnoandel som i svenska bolagsstyrelser. Bara 68 av Norges 519 privata allmänaktiebolag hade minst 40 procent av vardera könet i styrelsen.
Så från första januari i år gäller lagen om könsrepresentation fullt ut. Nya bolag måste uppfylla reglerna från början för att bli registrerade. Bolag bildade före nyåret får två år på sig. Har de inte under den tiden tillsatt minst 40 procent av vardera könet i styrelse, ledning och revisorer, ska de tvångsupplösas.
Denna drakoniska straffsanktion har väckt en oro som möjligen även hos regeringen fått beslutsamhetens friska hy att övergå i eftertankens något krankare blekhet. I varje fall föreslår nu justitieminister Knut Storberget att regeringen ska få rätt att ingripa och stoppa tvångsupplösning av ett företag i de fall "där väsentliga samhällsintressen påkallar det".
- Vi räknar med att bolagen uppfyller lagens krav och att problemen kring tvångsupplösning är teoretiska. Men eftersom sanktionssystemet har väckt en del oro har vi velat ge regeringen en säkerhetsventil, så att den kan hindra en tvångsupplösning i väntan på att brister i styrelse, ledning och revisorer kan rättas till. Det ska vara ett redskap för regeringen i speciella fall och innebär ingen dispens- eller undantagsmöjlighet för bolagen, förklarar justitieministern.
Arbetsgivarna i Næringslivets Hovedorganisasjon (NHO) tänker använda den nya tvåårsfristen till att bilda opinion för att få bort hotet om tvångsupplösning av bolag med gubbklubbar i toppen.
I Sverige har regeringen låtit utreda samma fråga i två omgångar. Just nu utreds den konkreta frågan om könskvotering genom ändring av aktiebolagslagen. Universitetslektor Catarina af Sandeberg ska lämna sitt förslag den 1 juni i år. Justitieminister Thomas Bodströms kommentar till uppdraget påminner om hans norska parti- och regeringskollegas i samma fråga:
- I första hand ligger det på näringslivet självt att få till stånd en förändring. Utvecklingen mot en jämn könsfördelning går dock alldeles för långsamt. Om näringslivets egna åtgärder inte räcker till måste regeringen se till att förändringen kommer till stånd på annat sätt.
Svenskt Näringslivs vice VD Jan-Peter Duker förklarar i tidningen Veckans Affärer varför organisationen inte tänker ställa upp med synpunkter till den nya utredaren om hur en lag om lagstadgad kvotering till företagens styrelser bör utformas:
"En sådan lag vore en helt oacceptabel metod för att öka andelen kvinnliga styrelseledamöter. En sådan metod skulle ta ifrån bolagens ägare den självklara rätten att själva utse sina styrelserepresentanter. Kvotering vore ett djupt ingrepp i denna rättighet."


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.