- Det är en myt att tjänstesamhället håller på att ta över, säger Thomas Carlén, förbundsekonom hos Unionen.
Han säger att industrins totala effekt för ekonomin är starkare än tidigare. Förklaringen till det är att industrins egen andel av BNP - bruttonationalprodukt - sedan 1980 legat runt 20 procent. Samtidigt som alltmer av arbetet i industriföretaget lagts ut på företag utanför industrin. Det betyder att samma arbete som tidigare utfördes av industrianställda i en ökande omfattning görs av anställda i tjänsteföretag.
Thomas Carlén är medförfattare till en rapport om Industriavtalet tio första år. Enligt rapporten svarade industrin 1980 för 23 procent av Sveriges BNP. Under krisen i början av 90-talet sjönk andelen och var som lägst 18 procent. Sedan dess har industrins betydelse ökat och var år 2006 drygt 20 procent.
Rapportförfattarna kan också konstatera att antalet arbetade timmar och därmed anställda i industrin minskar och det beror på att en kraftig produktivitetstillväxt - färre tillverkar mer - och på att delar av industriföretagens verksamhet lagts ut på industrinära tjänsteföretag.
En rapport från Industrins ekonomiska råd visar att industrins köp av tjänster från tjänsteföretag motsvarar ungefär 5 procent av BNP. Utvecklingen av industrinära tjänsteföretag har de senaste årtiondena varit stark. Det beror på att industriförtagen renodlar sin verksamhet och lägger ut delar av jobbet på tjänsteföretag.
Innebörden av detta är att industrins betydelse för ekonomin ökar. Den egentliga industrin ligger kvar på i stort sett samma andel av BNP samtidigt som en allt större del av BNP kommer från industrinära tjänsteföretag.
- Industri- och tjänstesektorn växer in i varandra och det gör att de lyfter varandra. Sektorernas bidrar till varandras tillväxt, säger Thomas Carlén.
