Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Myt att tjänstesamhället tar över"
Industrins betydelse för den svenska ekonomin ökar. Under de senaste 30 åren har industrins tyngd i den svenska ekonomin varit oförändrad samtidigt som allt mer av verksamheten lagts ut på tjänsteföretag.
- Det är en myt att tjänstesamhället håller på att ta över, säger Thomas Carlén, förbundsekonom hos Unionen.
Han säger att industrins totala effekt för ekonomin är starkare än tidigare. Förklaringen till det är att industrins egen andel av BNP - bruttonationalprodukt - sedan 1980 legat runt 20 procent. Samtidigt som alltmer av arbetet i industriföretaget lagts ut på företag utanför industrin. Det betyder att samma arbete som tidigare utfördes av industrianställda i en ökande omfattning görs av anställda i tjänsteföretag.
Thomas Carlén är medförfattare till en rapport om Industriavtalet tio första år. Enligt rapporten svarade industrin 1980 för 23 procent av Sveriges BNP. Under krisen i början av 90-talet sjönk andelen och var som lägst 18 procent. Sedan dess har industrins betydelse ökat och var år 2006 drygt 20 procent.
Rapportförfattarna kan också konstatera att antalet arbetade timmar och därmed anställda i industrin minskar och det beror på att en kraftig produktivitetstillväxt - färre tillverkar mer - och på att delar av industriföretagens verksamhet lagts ut på industrinära tjänsteföretag.
En rapport från Industrins ekonomiska råd visar att industrins köp av tjänster från tjänsteföretag motsvarar ungefär 5 procent av BNP. Utvecklingen av industrinära tjänsteföretag har de senaste årtiondena varit stark. Det beror på att industriförtagen renodlar sin verksamhet och lägger ut delar av jobbet på tjänsteföretag.
Innebörden av detta är att industrins betydelse för ekonomin ökar. Den egentliga industrin ligger kvar på i stort sett samma andel av BNP samtidigt som en allt större del av BNP kommer från industrinära tjänsteföretag.
- Industri- och tjänstesektorn växer in i varandra och det gör att de lyfter varandra. Sektorernas bidrar till varandras tillväxt, säger Thomas Carlén.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
