Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Miljoner ska skapa bättre relationer

Unionen lägger tiotals miljoner på att anställda och förtroendevalda ska bli bättre på att kommunicera.
- Vad är det som gör att medlemmarna blir nöjda? Jo, det är hur de blir bemötta, säger kanslichefen Nils-Åke Carlsson som har varit drivande bakom satsningen.
Niklas Hallstedt Publicerad 31 augusti 2010, kl 10:25

Totalt kommer Unionens anställda att lägga runt 7 000 arbetsdagar, det vill säga ett 30-tal årsarbeten, på utbildningen i kommunikologi. Drygt 23 miljoner kronor är budgeterat för de anställdas och en del av de förtroendevaldas (bland annat förbundsstyrelsen och regionstyrelserna) utbildning.

Men vad är då kommunikologi?

- Det man lär sig är att förstå vad kommunikation är. Vad man måste bli lite bättre på är att se vad man kan göra bättre. Allt vi gör bygger på kommunikation. Det skapar förutsättningar för det personliga mötet, säger Nils-Åke Carlsson som själv lagt cirka tio utbildningsveckor på kommunikologin.

- En av de viktigaste delarna av medlemsnyttan är hur bra vi är när vi möter medlemmen. När vi tidigare satsat på personalen har det handlat mycket om att de ska lära sig om avtal och lagar och annat. Men detta räcker inte.

Enligt Nils-Åke Carlsson är de bästa medarbetarna de som är både kunniga och bra på relationer. Hur man säger saker är minst lika viktigt som vad man säger.

Betyder det här att Unionens anställda är dåliga på att kommunicera?

- Nej, inte alls. Men vi kan bli mycket bättre. Bland fackförbunden ska vi bli unikt bra på relationer och kommunikation.

Utbildningen av personalen är långt ifrån avslutad, men Nils-Åke Carlsson tycker att han redan nu kan se en skillnad i organisationens sätt att arbeta. Det gäller även för egen del.

- Jag tycker att jag blivit bättre på att kommunicera. Det tycker också min närmaste medarbetare.

Hur kan man mäta resultatet av denna jätteinvestering?

- Ett mått är om du kan rekommendera din egen produkt, i det här fallet Unionen, till en kompis. Ligger man högt på en sådan skala visar det på en väldig lojalitet. Där är vi inte tillräckligt bra i dag.

- Investerar man i kompetensutveckling blir det alltid ifrågasatt. Handlar det om mjuka värden blir det alltid lite krångligare än om man till exempel köper in en maskin. Men ytterst mäts det väl i organisationens framgång, säger Nils-Åke Carlsson som hävdar att de anställda tagit emot kommunikologin positivt.

-  Medarbetarundersökningen visade att de anställda var grymt positiva. Jag har inte varit med om någon satsning som blivit så väl mottagen.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.