Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Mer i plånboken viktigast för medlemmarna

Om medlemmarna får som de vill blir det lön och kompetensutveckling som kommer att stå i fokus i den kommande avtalsrörelsen.
Niklas Hallstedt Publicerad

Utgångsläget är gott, visar Unionens nya konjunkturrapport.

- Som det ser ut nu kommer nivån att vara högre och ge större utdelning till våra medlemmar, säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg.

Rapporten pekar på en fortsatt stärkt svensk ekonomi, delvis som en fortsatt rekyl på finanskrisen och ett väldigt svagt 2009. Även sysselsättningen är på väg att förbättras, men knappast tillräckligt. I dag ligger arbetslösheten runt 7,5 procent. Unionens prognos pekar på en sänkning med en dryg procentenhet till 2012.

Att hålla nere lönerna, som vissa arbetsgivarföreträdare förespråkar, är inte Unionens recept för att sänka arbetslösheten ytterligare.

- Vi kan inte låta lönerna dra iväg hur som helst. Vi ska ha löneökningar som ekonomin kan bära långsiktigt. Men det är inte bara lönerna som avgör arbetslösheten. Vår väg är inte pressade löner, utan utbildning och utveckling, säger Unionens chefsekonom Daniel Lind.

Lön och utveckling verkar också vara viktiga frågor för medlemmarna inför avtalsrörelsen. I avtalskonferenser och enkäter pekar de på ett antal resultat som man vill se i avtalsrörelsen. Högst upp på listan står reallöneökningar. Därefter följer i tur och ordning ökad trygghet och ett utvecklande arbetsliv.

- Vi har ett gigantiskt problem. Det måste få finnas möjlighet till livslångt lärande för att man ska kunna skapa större tyngd i sin kompetens, säger Cecilia Fahlberg.

Som nummer fyra och fem på listan kommer att skapa balans i tid mellan arbetsliv och privatliv, och att diskriminerande löneskillnader ska bort.

- Arbetsmiljöfrågor handlar inte bara om höjden på skrivbordet, utan också om höjden på högarna ovanpå. Arbetslivet väcker nya utmaningar. Det gäller att sätta ramarna i det gränslösa samhället.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.