Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Medlare ska lära företagare arbetsrätt

Långtidsarbetslösa som får ett jobb ska kunna ta med sig en coach till det nya jobbet. Det framgår av regeringens budgetproposition. Dessutom ska Medlingsinstitutet lära företagare om arbetsrätt och kollektivavtal.
Göran Jacobsson Publicerad

Det är några av förändringarna som regeringen vill ha på arbetsmarknadens område. TCO:s huvudsakliga invändning är att regeringen har för få förslag - särskilt för att bekämpa långtidsarbetslösheten.

- Långtidsarbetslösheten är på väg att bita sig fast och nu stiger den dessutom. Det behövs mer åtgärder. Det verkar som regeringen håller på att göra om samma misstag som Göran Perssons regering gjorde - att tro att arbetslösheten försvinner genom den ekonomiska återhämtningen, säger Sture Nordh, TCO:s ordförande.

För att bekämpa arbetslösheten vill han se åtgärder på tre områden: grön omställning och infrastruktur, kvalitativa åtgärder som arbetsmarknadsutbildning samt att kompetensutvecklingen byggs ut och då även för dem med högre utbildning.

Sture Nordh ställer sig frågande till coacher som följer med till jobbet. Han vill ha det utrett ordentligt så att det inte blir några krockar om arbetsmiljöansvar och andra regler på arbetsmarknaden.

Sebastian Carlsson, tf pressekretare hos arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, säger att det handlar om en försöksverksamhet under två år. Målet är att 1 300 långtidsarbetslösa ska få sällskap av en coach till sitt nya arbete. Coacherna ska ge stöd till både den nyanställde och arbetsgivaren. Arbetsmiljöverket och Arbetsförmedlingen ska nu utforma reglerna för de nya coacherna.

Sebastian Carlsson säger att syftet med Medlingsinstitutets informationsarbete bland företagare är att se till att det blir färre konflikter och att se till att reglerna följs. TCO:s ordförande är lite undrande även när det gäller detta. Han tror och hoppas att det handlar om att ge ordentlig information till utländska företag som kommer för att verka i Sverige. Regeringens Sebastian Carlsson säger dock att informationen ska riktas både till svenska och utländska företag.

Regeringen ser coacher som ett viktigt instrument för att få arbetslösa i jobb. Trots det tänker man sig en minskning med 30 procent av anslagen för nästa år till coacherna, som kommer att få drygt 28 000 helårsarbeten. Den förbättrade ekonomin tror man kommer att bidra till att minska arbetslösheten.

Regeringens egen prognos är att arbetslösheten i år blir 8,4 procent och att den nästa år sjunker till 8,0 procent. Sedan faller den långsamt och tros bli 6,0 procent år 2014.

För att motverka långtidsarbetslösheten tänker regeringen höja ersättningen i det särskilda anställningsstödet från 750 till 890 kronor per dag. Stödet kan som mest uppgå till 85 procent av lönekostnaden. Dessutom ska arbetsgivaren kunna få ytterligare 50 kronor per dag för handledning av en person med särskilt anställningsstöd.

För att göra det lättare för nyanlända invandrare höjs subventionsgraden för instegsjobb från 75 till 80 procent av lönekostnaden - en ökning av stödet från 750 till 800 kronor per dag. Även här kan en arbetsgivare få 50 kronor om dagen för handledning av den med instegsjobb.

Regeringen vill att antalet arbetslösa med arbetspraktik nästa år minskar med runt 5 000 till 14 200 årsplatser. Arbetspraktiken kan ha olika syften. Det handlar om yrkesorientering, yrkespraktik och att skaffa arbetslivserfarenhet.

I budgeten finns förslag på 30 000 lärlingsplatser för gymnasielever och 5 900 för dem i vuxenutbildning.

I budgeten skriver regeringen också att det inte finns någon anledning att göra större förändringar av arbetsrätten. Men arbetsgivarnas kostnader vid tvist om uppsägning ska begränsas. Enligt Sebastian Carlsson på arbetsmarknadsdepartementet innebär det att regeringen ska utreda hur ett företags kostnader kan begränsas. Han förklarar att det inte handlar om att ändra på las-reglerna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.