Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Massor av boxar ersätts av en multimediamaskin

Digital-tv-boxar säljs i rasande fart och många ångrar att de haft för bråttom när de köpt den billigaste modellen.
Dag Bremberg Publicerad

 Vill du kunna göra mer än att bara se ett tv-program, bör du välja en apparat med inbyggd hårddisk, dvd och rätt sorts kontakter.

Det blir allt fler elektronikprylar i våra vardagsrum, och på tv-bordet staplas digitalboxar på dvd- och videospelare. Många har också kopplat in förstärkare för hembio, med cd-spelare och radiomottagare. Vissa vill nu kunna koppla in en dator eller ett trådlöst nätverk.

Men det blir ofta problem när sladdar inte passar, när olika företag har olika system och när analoga apparater ska kombineras med digital teknik. Även om det funkar så blir kvaliteten på ljud och bild sämre.

Samtidigt lever idén om att kunna ha en enda apparat som klarar alla de vanliga behoven: Se på olika tv-kanaler, surfa på Internet, ladda ner filmer, lyssna på musik, titta på egna bilder och semesterfilmer och hantera olika datafiler.

Ja, det är möjligt att klara sig med en mediamaskin i dag. Det finns till och med en tv med inbyggd dator, Smart 32, men den är mycket dyr och funkar inte helt bra. Det är också bökigt att behöva lämna in hela tv:n om det blir fel på dvd-spelaren, vilken sannolikt inte håller lika länge som tv:n.

En praktisk lösning är att ha en enda apparat med en sladd till en tv-skärm. Det kan vara en dator med tv-kort och ett program för hantering av olika medier. Det finns sedan ett par år flera sådana datorer på marknaden, men de har inte blivit populära hos vanliga konsumenter eftersom de varit för krångliga, dyra, bullriga eller fula.

Nu ska alla problem vara lösta, hävdar dataföretaget Microsoft som för en månad sedan lanserade sitt nya system Windows Vista med programmet Media Center. Jag har testat Vista i en Fujitsu Siemens Scaleo med tv-kort och Internetkoppling, som kostar mer än tio tusenlappar. Det fungerade visserligen bra då, men massor av problem med systemet har upptäckts av användare och experter. Det kommer att dröja en tid innan alla buggar fixats och programmen anpassats.

Om du under de närmaste månaderna tänker skaffa digitalbox eller dvd-spelare eller hemmabio eller stereo så kan du ändå köpa en apparat som kombinerar ett flertal funktioner.

I branschen har man hittills skilt på olika sorters apparater, men så behöver inte du tänka. Du kan nu hitta en digital-tv-mottagare med dvd och inbyggd hårddisk där du sparar såväl program, som egna filmer, foton och musikfiler. I dvd-facket kan du också bränna skivor eller spela cd-skivor. I USB-ingången kan du sätta ett fickminne eller en kabel direkt från datorn.

Till denna box, som inte tar mer plats än en vanlig dvd-spelare kan du koppla valfritt antal aktiva högtalare, utan behov av särskild förstärkare.

Kostnaden för en sådan multimediaapparat blir inte nödvändigtvis lägre än om du skulle köpt alla prylar separat. Din vinst är att du slipper allt trassel med sladdar och att du kan räkna med en högre bildkvalitet.

Ett alternativ är att köpa ett hemmabiopaket, det vill säga en förstärkare med dvd- och cd-spelare och helst en hårddisk. Då får du i regel sex högtalare, som ger ett bra ljud - under förutsättning att du kan hitta bra placering i rummet.

Hemmabio har blivit något av en folkrörelse och det finns ett otal forum på Internet där entusiasterna diskuterar och visar bilder från sina "salonger". På dessa och andra nätforum framgår klart att det ofta blir krångligt att försöka koppla ihop olika apparater och att det är multifunktion som gäller nu.

(Siftidningen nr 3-2007)

Fakta

Mina råd:

  • Om du bara vill se ettan, tvåan och fyran: köp en enkel box!
  • Om du vill ha bra bild på platt-tv: box med DVI- eller HDMI-utgång!
  • Om du vill spela in och pausa program: box med hårddisk!
  • Om du vill lagra filmer, foton och datafiler: box med hårddisk på minst 160 Gigabyte!
  • Om du vill kunna koppla in en dator: box med USB-ingång!

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.