Ungefär en fjärdedel av de högsta cheferna i Sverige är kvinnor. Men inom näringslivet är andelen mycket lägre. 2001 var bara fem procent av storföretagens vd:ar och styrelseordförande kvinnor.
Kvinnor och män som nått de här positionerna har mycket gemensamt, visar en undersökning som Anita Göransson, professor i kvinnohistoria, har gjort åt Studieförbundet Näringsliv och samhälle (SNS). De kommer ofta från högre tjänstemannafamiljer eller företagarhem, de är välutbildade och har goda nätverk.
På en punkt finns dock stora skillnader.
- Männen är oftast gifta med en hemarbetande eller deltidsarbetande maka. Kvinnorna är ensamstående med barn eller gifta med en annan chef i näringslivet, säger Anita Göransson.
En fjärdedel av de manliga toppcheferna har en fru som inte yrkesarbetar.
I synen på varför så få kvinnor blir chefer skiljer sig de kvinnliga och manliga toppcheferna åt. Kvinnorna tror att bristen på informella nätverk är det största problemet, männen menar visserligen också att detta har betydelse, men anser att huvudorsaken är att kvinnorna inte själva söker toppositionerna.
Anita Göransson har svårt att acceptera den förklaringen. Chefer på den här nivån erbjuds alltid jobb och söker dem aldrig själva.
En annan orsak som de kvinnliga toppcheferna pekar på är att rekryteringen av kvinnliga ledare inte är något som prioriteras.
- Kvinnorna ser det här eftersom de är avvikare i sammanhanget, det här är oerhört mansdominerade miljöer, säger Anita Göransson.
Det finns också tydliga skillnader mellan männen och kvinnorna i gruppen om vad som ska göras för att förändra könsfördelningen i toppen. Båda tror att mentorprogram och subventionerade hushållstjänster är en väg att gå. Men kvinnorna är också positiva till att man ökar antalet pappamånader i föräldraledigheten. De är också mer positiva till könskvotering och införandet av sex timmars arbetsdag.
I ett internationellt perspektiv är Sverige inget föregångsland vad gäller kvinnor på höga poster, visar en annan undersökning från SNS. De svenska jämställdhetssträvandena har inte lett till att fler kvinnor har toppjobb inom näringslivet än i andra länder. I det avseendet har USA kommit betydligt längre, enligt jämförelsen.
NIKLAS HALLSTEDT
Kvinnor och män som nått de här positionerna har mycket gemensamt, visar en undersökning som Anita Göransson, professor i kvinnohistoria, har gjort åt Studieförbundet Näringsliv och samhälle (SNS). De kommer ofta från högre tjänstemannafamiljer eller företagarhem, de är välutbildade och har goda nätverk.
På en punkt finns dock stora skillnader.
- Männen är oftast gifta med en hemarbetande eller deltidsarbetande maka. Kvinnorna är ensamstående med barn eller gifta med en annan chef i näringslivet, säger Anita Göransson.
En fjärdedel av de manliga toppcheferna har en fru som inte yrkesarbetar.
I synen på varför så få kvinnor blir chefer skiljer sig de kvinnliga och manliga toppcheferna åt. Kvinnorna tror att bristen på informella nätverk är det största problemet, männen menar visserligen också att detta har betydelse, men anser att huvudorsaken är att kvinnorna inte själva söker toppositionerna.
Anita Göransson har svårt att acceptera den förklaringen. Chefer på den här nivån erbjuds alltid jobb och söker dem aldrig själva.
En annan orsak som de kvinnliga toppcheferna pekar på är att rekryteringen av kvinnliga ledare inte är något som prioriteras.
- Kvinnorna ser det här eftersom de är avvikare i sammanhanget, det här är oerhört mansdominerade miljöer, säger Anita Göransson.
Det finns också tydliga skillnader mellan männen och kvinnorna i gruppen om vad som ska göras för att förändra könsfördelningen i toppen. Båda tror att mentorprogram och subventionerade hushållstjänster är en väg att gå. Men kvinnorna är också positiva till att man ökar antalet pappamånader i föräldraledigheten. De är också mer positiva till könskvotering och införandet av sex timmars arbetsdag.
I ett internationellt perspektiv är Sverige inget föregångsland vad gäller kvinnor på höga poster, visar en annan undersökning från SNS. De svenska jämställdhetssträvandena har inte lett till att fler kvinnor har toppjobb inom näringslivet än i andra länder. I det avseendet har USA kommit betydligt längre, enligt jämförelsen.
NIKLAS HALLSTEDT
