Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Manliga ideal hotar jämställdheten på jobbet

Gränslöst arbete och karriärlöner skapar mer stress än jämställdhet. Det hjälper inte att ta in fler kvinnor så länge kvinnor och män ändå möts av olika villkor i arbetslivet.
Johanna Forsmark Publicerad 19 april 2013, kl 10:45

Kvinnor har fortfarande störst ansvar för hem och familj medan mäns arbetssätt formar arbetsplatsen. Det påverkar jämställdheten negativt, enligt Arbetsmiljöverkets rapport Under luppen- genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation.

- Det handlar om känslan av att ha rätt kompetens, säger Annika Vänje, forskare vid avdelningen för ergonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan, som sammanställt rapporten.

- Värderandet av varandras kunnande inom organisationen är viktigt. Även inom samma yrkesgrupper sker en värdering av kvinnors och mäns kompetens. Män utvecklar många gånger teknik medan kvinnor administrerar teknik, även kvinnorna jobbar med teknik men det klassas inte som det och har lägre status, säger hon.

Många arbetsplatser styrs av traditionellt manliga värderingar, som ger status bland män. Det leder till att organisationer ofta beskrivs som till exempel kraftfulla och effektiva. Att göra karriär kan vara ett sätt att befästa sin manlighet enligt rapporten.

- Det ger status att jobba mycket och på det sättet gör man karriär. För att göra karriär ska man kunna arbeta längre dagar, resa med kort varsel och arbeta snabbt, effektivt och mycket, säger Annika Vänje. En livsstil som enligt rapporten kan leda till förnekelse av stress och behov som god kost och motion i strävan efter högre lön.

Attityder som att kvinnor skapar ett bättre psykosocialt klimat på jobbet och att män bidrar till högre kvalitet i arbetet har fått oss att fokusera på mäns och kvinnors olika kompetenser när vi i stället borde fokusera på arbetsplatsens villkor, hävdar forskarna.

Gränslöst arbete har visat sig påverka kvinnor och män olika. Krav på att vara lika närvarande på jobbet som privat i kombination med dålig egenkontroll gör att kvinnor ofta har svårare än män att sätta gränser mellan betalt och obetalt arbete.

Kvinnor har inte heller tillgång till de informella nätverk som män har inom arbetslivet.

Informella nätverk kan byggas upp utifrån gemensamma intressen eller en sexistisk jargong som bidrar till att stänga ute andra från gemenskapen. Dessutom så sprids kunskap och information genom nätverk i stället för att nå ut till alla på arbetsplatsen, enligt forskningen.

- Små händelser, som när beslut tas vid kopiatorn, kan på så sätt påverka de anställdas inflytande och karriär, säger Annika Vänje.

Som arbetsgivare måste man ta reda på hur det ser ut på arbetsplatsen, vilka nivåer män och kvinnor befinner sig på och vilka som är chefer. Även mellan anställda som arbetar på samma nivå finns det ofta en uppdelning av ansvaret.  

Gruppindelning, fördelning av arbetsuppgifter, hierarkier inom grupper och mellan olika avdelningar påverkar var och hur vi arbetar. Om kvinnor ställs utanför de grupperingar där besluten tas så kan de inte heller påverka den egna arbetssituationen.

- Det är viktigt att man inte gör en förändring för att det är politiskt korrekt utan för att man faktiskt vill förändra. Det har visat sig att jämställda arbetsplatser är mer kreativa, utvecklande och ger medarbetarna bättre hälsa och ökad produktivitet. Men om man förändrar utan att se värderingarna så trillar man tillbaka igen, säger Annika Vänje.

För att öka jämställdheten måste man utgå ifrån de villkor och behov som finns på den egna arbetsplatsen. Förväntningar på hur kvinnor och män ska vara måste upp i ljuset så arbetet kan anpassas efter mer individuella variationer hos de anställda, enligt rapporten.

Annika Vänje tror på kvotering men inte om man inte samtidigt arbetar med värderingarna.

- Det hjälper inte om det är 50-50 kvinnor och män. Kvinnorna kan inte själva driva förändring. Man måste förändra hela organisationen, säger hon.

Goda relationer och omtanke kan däremot bidra till ökad jämställdhet på jobbet.

- Det är viktigt att man känner sig uppskattad, har tillgång till sociala och stödjande nätverk och copingförmåga. Även att man lever i ett jämställt förhållande har betydelse, säger Annika Vänje.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.