Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Män villiga att bli försörjda
Glöm hemmafruarna - nu är det hemmamännen som gäller. En ny studie visar att män är mer villiga att bli försörjda än kvinnor. Ett resultat som skiljer sig markant från hur verkligheten ser ut.
Enligt en ny undersökning där drygt 8 000 personer svarat på frågor om karriär och arbete, kan runt var fjärde man tänka sig att bli försörjd av någon annan istället för att själv jobba. Det är framför allt 60- och 70-talisterna som kan tänka sig livet som lyxmake - 28 procent av dem är villiga att prova.
Kvinnorna är däremot inte alls intresserade av den rollen - bland kvinnor födda 1940-1950 är det bara tio procent som kan tänka sig bli försörjda av någon annan.
Kan en möjlig förklaring vara att kvinnorna associerar att bli försörjd till ordet "hemmafru" medan männen tänker "lyxmake"?
- Det kan jag inte ta ställning till säger Shadé Jalali, jämställdhetsexpert på Unionen.
- Frågan "Kan du tänka dig bli försörjd?" är väldigt vagt formulerad. Det säger inget om hur man faktiskt agerar när man ställs inför en reell situation.
Undersökningen, som är gjord av Manpower i samarbete med Kairos Future, visar också att två av tre män kan tänka sig att ge upp karriären under några år för att släppa fram sin partner. Ett resultat som förvånar Shadé Jalali:
- Den frågan är också vagt ställd. Våra egna undersökningar visar tydligt att det inte ser ut så i verkligheten. Det är kvinnorna som ger upp karriären för att vara hemma med barnen.
I Manpowers undersökning är det framför allt de äldre männen, 40- och 50-talisterna, som kan tänka sig stå åt sidan till förmån för sin partner.
- När män kommer upp i högre åldrar börjar de inse vad de gått miste om. Det handlar inte om att vara hemma med barn då, utan att trappa ner inför pensionen.
- Vi ser en tendens i vår egen undersökning Gränslösa föräldrar att ju yngre papporna är desto kortare tid är de föräldralediga. Var man bor och vilken utbildning man har spelar också roll.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
