I dag är nyblivna mammor inom EU garanterade 14 veckors ledighet. Nästa vecka ska EU-parlamentet rösta om nya regler men oenighet gör att frågan återigen kan komma att skjutas upp.

EU-parlamentets kvinnoutskott vill förlänga ledigheten till minst 20 veckor med full lön och möjlighet till två veckors pappaledighet. Förslaget har dock små utsikter att få stöd. Utskottsordföranden Eva-Britt Svensson (V) har förgäves försökt få till ett förslag med flexiblare regler för ersättningsnivån, så att det svenska systemet med 80 procents ersättning skulle täckas in.

Ett kompromissförslag föreslår 18 veckors ledighet, där sex veckor direkt efter födseln är vikta för mamman med full lön varav två ska vara före förlossning.
Detta skulle kunna kasta omkull den svenska lagstiftningen som ger mamman och pappan rätt att ta ut minst hälften av föräldraledigheten var, oavsett hur gammalt barnet är.
Men även kompromissförslaget har svagt stöd och kritiseras för att vara för generöst. I de EU-länder där arbetsgivarna betalar mammaledigheten protesteras det högljutt och sägs att ingen kommer att anställa kvinnor i fertil ålder om reglerna införs. Eva-Britt Svensson är också kritisk - hon anser att EU sänder en signal om att det bara är kvinnor som ska ta hand om barn.

Det nya EU-direktivet ska ersätta ett tidigare som år 2000 tvingade Sverige att införa två veckors obligatorisk mammaledighet i samband med födseln.
Inom två år efter det att EU fattat beslut om nytt direktiv måste det förvandlas till lag i medlemsländerna.

Det nya lagförslaget innehåller delar som otvetydigt stärker kvinnors rättigheter och som majoriteten av medlemsländerna ställer sig bakom. Bland annat ska mammor eller höggravida inte vara tvingade till nattarbete eller ha arbete som innebär att de utsätts för farliga ämnen. Graviditet får inte vara skäl för uppsägning.