Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Mammaledighet splittrar EU

Ett nytt EU-förslag kräver obligatorisk mammaledighet i sex veckor. Det kan kasta omkull den svenska modellen som ger mamman och pappan rätt att ta ut minst hälften av föräldraledigheten var.
Ola Rennstam Publicerad 14 oktober 2010, kl 14:50

I dag är nyblivna mammor inom EU garanterade 14 veckors ledighet. Nästa vecka ska EU-parlamentet rösta om nya regler men oenighet gör att frågan återigen kan komma att skjutas upp.

EU-parlamentets kvinnoutskott vill förlänga ledigheten till minst 20 veckor med full lön och möjlighet till två veckors pappaledighet. Förslaget har dock små utsikter att få stöd. Utskottsordföranden Eva-Britt Svensson (V) har förgäves försökt få till ett förslag med flexiblare regler för ersättningsnivån, så att det svenska systemet med 80 procents ersättning skulle täckas in.

Ett kompromissförslag föreslår 18 veckors ledighet, där sex veckor direkt efter födseln är vikta för mamman med full lön varav två ska vara före förlossning.
Detta skulle kunna kasta omkull den svenska lagstiftningen som ger mamman och pappan rätt att ta ut minst hälften av föräldraledigheten var, oavsett hur gammalt barnet är.
Men även kompromissförslaget har svagt stöd och kritiseras för att vara för generöst. I de EU-länder där arbetsgivarna betalar mammaledigheten protesteras det högljutt och sägs att ingen kommer att anställa kvinnor i fertil ålder om reglerna införs. Eva-Britt Svensson är också kritisk - hon anser att EU sänder en signal om att det bara är kvinnor som ska ta hand om barn.

Det nya EU-direktivet ska ersätta ett tidigare som år 2000 tvingade Sverige att införa två veckors obligatorisk mammaledighet i samband med födseln.
Inom två år efter det att EU fattat beslut om nytt direktiv måste det förvandlas till lag i medlemsländerna.

Det nya lagförslaget innehåller delar som otvetydigt stärker kvinnors rättigheter och som majoriteten av medlemsländerna ställer sig bakom. Bland annat ska mammor eller höggravida inte vara tvingade till nattarbete eller ha arbete som innebär att de utsätts för farliga ämnen. Graviditet får inte vara skäl för uppsägning.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.