Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Mammaledighet splittrar EU
Ett nytt EU-förslag kräver obligatorisk mammaledighet i sex veckor. Det kan kasta omkull den svenska modellen som ger mamman och pappan rätt att ta ut minst hälften av föräldraledigheten var.
I dag är nyblivna mammor inom EU garanterade 14 veckors ledighet. Nästa vecka ska EU-parlamentet rösta om nya regler men oenighet gör att frågan återigen kan komma att skjutas upp.
EU-parlamentets kvinnoutskott vill förlänga ledigheten till minst 20 veckor med full lön och möjlighet till två veckors pappaledighet. Förslaget har dock små utsikter att få stöd. Utskottsordföranden Eva-Britt Svensson (V) har förgäves försökt få till ett förslag med flexiblare regler för ersättningsnivån, så att det svenska systemet med 80 procents ersättning skulle täckas in.
Ett kompromissförslag föreslår 18 veckors ledighet, där sex veckor direkt efter födseln är vikta för mamman med full lön varav två ska vara före förlossning.
Detta skulle kunna kasta omkull den svenska lagstiftningen som ger mamman och pappan rätt att ta ut minst hälften av föräldraledigheten var, oavsett hur gammalt barnet är.
Men även kompromissförslaget har svagt stöd och kritiseras för att vara för generöst. I de EU-länder där arbetsgivarna betalar mammaledigheten protesteras det högljutt och sägs att ingen kommer att anställa kvinnor i fertil ålder om reglerna införs. Eva-Britt Svensson är också kritisk - hon anser att EU sänder en signal om att det bara är kvinnor som ska ta hand om barn.
Det nya EU-direktivet ska ersätta ett tidigare som år 2000 tvingade Sverige att införa två veckors obligatorisk mammaledighet i samband med födseln.
Inom två år efter det att EU fattat beslut om nytt direktiv måste det förvandlas till lag i medlemsländerna.
Det nya lagförslaget innehåller delar som otvetydigt stärker kvinnors rättigheter och som majoriteten av medlemsländerna ställer sig bakom. Bland annat ska mammor eller höggravida inte vara tvingade till nattarbete eller ha arbete som innebär att de utsätts för farliga ämnen. Graviditet får inte vara skäl för uppsägning.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
