Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Lönen ska vara konkurrenskraftig"
Inom kort börjar de lokala löneförhandlingarna på Atlas Copco Tools i Tierp. Just nu är det ett gyllene tillfälle att prata med chefen om högre lön.
Det säger Peter Kleveholt, ordförande för Unionen på Tierpsverken.
- Vi har nog tänkt oss att det ska bli lite mer än det generella, säger han.
Det säger Peter Kleveholt, ordförande för Unionen på Tierpsverken.
- Vi har nog tänkt oss att det ska bli lite mer än det generella, säger han.
Atlas Copco drabbades hårt av finanskrisen. Företaget består av flera bolag, som påverkades olika mycket. 40 procent av personalen sades upp i Tierp. Det motsvarade 200 anställda. På det följde ett krisavtal med kortare arbetsvecka och sänkt lön. Men efter två lediga fredagar sa företaget upp krisavtalet. Försäljningen vände snabbt uppåt.
Det var i augusti förra året. Tierpsverken återhämtar sig. Antalet anställda ökar igen och har gått från 300 till 385.
- Efter uppsägningarna har det gått bra här. Vi sålde mer 2008 än nu, men vi visar svarta siffror, säger Unionenordföranden.
Han arbetar med inköp och support och har varit 34 år på Tierpsverken.
Fabriken i Tierp tillverkar handhållna industriverktyg. De säljs framför allt till fordons- och till tillverkningsindustrin. 90 procent går på export.
Det centrala avtalet sträcker sig fram till sista september nästa år. Det ger 0,7 procent från 1 juni i år och 1,4 procent från samma datum nästa år. Det finns också ett måltal på 0,5 procent, som kan läggas ut mellan de två datumen. Var och en är garanterad en löneökning på 294 kronor i månaden.
Som helhet går Atlas Copco mycket bra. Flera av bolagen går bättre än Tools i Tierp. Och det avspelar sig i lönekraven. På Tools i Nacka har Unionenklubben krävt mer än fyra gånger så mycket som det centrala avtalet ger. Liknande krav har rests på andra bolag inom Atlas Copco.
Peter Kleveholt berättar att facket först förhandlar om en ram för lönepåslagen. Därefter får de lönesättande cheferna lägga förslag på nya löner. I nästa steg tittar klubbstyrelsen och företaget igenom de individuella lönepåslagen.
- Att företagets resultat är bättre har ingen koppling till lönen. Vi ska ha marknadsmässiga löner. Ersättningen ska vara rätt för det jobb vi gör. Lönen ska också vara konkurrenskraftig så att vi kan locka till oss rätt folk. Och det här är självsanerande. Betalar företaget för dåligt slutar folk.
Enligt Peter Kleveholt ligger tjänstemännens löner i genomsnitt någon tusenlapp under medianlönen på teknikområdet - som är strax under 30 700 kronor i månaden.
Han själv vill inte berätta vad han tjänar. Han är dock nöjd med sin lön.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
