Teorin.  Den arbetsgivare som anställer en person med nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning, kan få så kallat lönebidrag. Ersättningen är tänkt att öka möjligheten för funktionshindrade att få jobb där kompetensen och färdigheterna tas till vara och fungera som en språngbräda till ett vanligt jobb.  Få lyckas dock. 2011 gick endast strax över fyra procent av lönebidragarna vidare till ett vanligt jobb.

Taket. Ett av de utpekade problemen med lönebidraget är taket på 16 700 kronor. Arbetsgivaren kan alltså få bidrag för en lönekostnad på upp till 16 700 kr per månad. Det är inte tänkt att lönen ska stanna där, utan den anställde ska ha samma löneutveckling som sina kollegor. Men så ser verkligheten inte ut för de flesta. Taket har i stället blivit en övre gräns för vad lönebidragarna kan tjäna och bidrar till att lönerna för anställda med lönebidrag släpar efter. 

- Det har blivit så att funktionshindrade får en lön som är satt utifrån sina funktionshinder och inte utifrån sina arbetsförmågor, säger Gunilla Bäcklund, ombudsman på Unionen.

- Egentligen är det statlig diskriminering eftersom det är staten som bestämt lönebidragstaket.

I våras kom en utredning som bland annat föreslog att taket skulle höjas till 19 800 kronor. Utredningen ville att förändringarna skulle träda i kraft i juli i år, men det blev inte av. Utredningens slutbetänkande har varit ute på remiss till ända tills för någon vecka sedan och något nytt datum finns inte utsatt, enligt regeringskansliet.

- Sådana här frågor blir lätt begravda, säger Gunilla Bäcklund.

Tryggheten. Tidigare var det i princip så att ett företag som fick bidrag för att anställa någon med lönebidrag måste ha kollektivavtal. Enligt en ny förordning från juli 2011 har kraven sänkts på arbetsgivare - nu räcker det att det finns försäkringar som är likvärdiga.  Men vad anses vara likvärdigt? Året därpå, 2012, konstaterade riksdagens utredningstjänst att 6 400 lönebidragare helt saknade arbetsskadeförsäkring. Många går också miste om tjänstepensionspremier och tjänstegruppslivförsäkring. 

- Det är bra att regeringen tar frågan på allvar och tar ansvar för försäkringsskyddet för våra medlemmar med lönebidrag.  Nu gäller de bara att de som inte har fått sina tjänstepensionspremier inbetalda får det och att de företag som förskingrat skattemedel genom att ta emot bidrag till tjänstepensoner men inte betalat in pensionspremier blir återbetalningsskyldiga, säger Gunilla Bäcklund.

Fackets roll. Arbetsförmedlingen är skyldig att samråda med facket när det gäller lönebidrag.  Unionen håller som bäst på att samla information om lönebidragen inom ramarna för ett större projekt och  många ombudsmän har vittnat om att Arbetsförmedlingens agerande är en stor del av problemet.  På vissa ställen följer inte arbetsförmedlingen Unionens rekommendationer utan skickar ut folk till jobb fastän facket har avstyrkt, till exempel för att arbetsgivaren inte har kollektivavtal.

Enligt Gunilla Bäcklund händer det också att arbetsförmedlingen helt låter bli att kontakta facket. Ett annat problem Unionen har är att underlagen numera är avidentifierade så Unionen vet inte vilken medlem som sökt jobbet och kan därför inte följa upp enstaka lönebidragare och se hur det går för dem på den nya arbetsplatsen.

Arbetsförmedlingens roll. Även innan kraven sänktes slarvades det med kontrollerna av företagen som tog emot lönebidragare. Unionenmedlemmen Marjo Wärngren, som skadade ryggen när hon skulle lyfta en garderob, blev till exempel anvisad en mycket oseriös arbetsgivare av arbetsförmedlingen och det slutade med att förbundet stämde arbetsgivaren. Marjo blev tilldömd 250 000 kronor i skadestånd men pengarna såg hon aldrig röken av. (Det har vi rapporterat om tidigare, läs här.)  

- Facket försökte och jag vann i alla instanser, men det var ingen höjdare, konstaterade Marjo, som var mycket kritisk till att Arbetsförmedlingen tvingade på henne jobb på ett företag utan kollektivavtal.

Gunilla Bäcklund minns Marjo Wärngrens fall och försökte stämma Arbetsförmedlingen för Marjos räkning:

- Juristerna på LO-TCO rättskydd kom fram till att det inte gick att driva talan mot staten för hennes räkning. Men i sådana här allvarliga fall där staten inte uppfyllt sina skyldigheter borde det absolut vara enklare att driva processer, säger hon.

Konkurrensen. Antalet anställda med lönebidrag har minskat ganska markant de senaste åren. Konkurrensen från andra bidragsformer, som till exempel FAS 3 och Nystartsjobb, pekas ut som en av förklaringarna.

- För lönebidragarna måste arbetsgivarna ändå betala en del och nuförtiden kan de få duktig och erfaren arbetskraft helt gratis. Jag förstår att arbetsgivarna kan tycka att det lönar sig bättre, säger Gunilla Bäcklund.

För att få lönebidrag krävs dessutom en prövning, något man slipper om man anställer någon på nystartsjobb.

- I dag finns det så många fler arbetslösa med funktionshinder än vad det gjorde på 90-talet. Det råder en förfärlig människosyn och diskriminering. Varför anställer till exempel inte storföretagen funktionshindrade, med eller utan lönebidrag? undrar Gunilla Bäcklund.