Kan den svenska modellen överleva? var temat för LO:s seminarium om arbetsmarknaden. Debatten kretsade främst kring Svenskt Näringslivs krav på att bland annat förbjuda sympatiåtgärder och införa en proportionalitetsregel för fackliga stridsåtgärder.
- Den svenska modellen har kantrat, det här handlar om att återställa en rimlig balans mellan parterna, säger Jan-Peter Duker från Svenskt Näringsliv
- Vi matas med en bild av hur systemet har havererat och facket tar till övervåld, men Sverige tillhör de länder med lägst antal förlorade arbetsdagar på grund av arbetskonflikter, säger Erland Olauson, avtalssekreterare för LO.
Jan-Peter Duker tog upp den numera rikskända salladsbaren i Göteborg som ett exempel på där fackets åtgärder gått för långt. Han varnade för att det kan avskräcka unga människor från att starta företag och förde fram Svenskt Näringslivs krav på att arbetsplatser som inte har fackliga medlemmar inte ska behöva teckna avtal.
Erland Olauson hade ingen förståelse för kritiken mot fackets agerande. Han frågade sig i stället om salladsbaren verkligen hade lika bra försäkringar för de anställda som ett kollektivavtal hade medfört.
- I Sverige innebär ett kollektivavtal dramatiska skillnader för de anställda, ska vi ha ett system där arbetsgivare ska kunna slippa undan avtal om de inte vill ha dem?
Erland Olauson påpekade att företag utan kollektivavtal kan konkurrera på helt andra villkor, med till exempel lägre priser. Om kollektivavtal enbart gäller fackmedlemmar kan det i längden leda till att arbetsgivare drar sig för att anställa fackligt anslutna.
ANNE-LI LEHNBERG
- Den svenska modellen har kantrat, det här handlar om att återställa en rimlig balans mellan parterna, säger Jan-Peter Duker från Svenskt Näringsliv
- Vi matas med en bild av hur systemet har havererat och facket tar till övervåld, men Sverige tillhör de länder med lägst antal förlorade arbetsdagar på grund av arbetskonflikter, säger Erland Olauson, avtalssekreterare för LO.
Jan-Peter Duker tog upp den numera rikskända salladsbaren i Göteborg som ett exempel på där fackets åtgärder gått för långt. Han varnade för att det kan avskräcka unga människor från att starta företag och förde fram Svenskt Näringslivs krav på att arbetsplatser som inte har fackliga medlemmar inte ska behöva teckna avtal.
Erland Olauson hade ingen förståelse för kritiken mot fackets agerande. Han frågade sig i stället om salladsbaren verkligen hade lika bra försäkringar för de anställda som ett kollektivavtal hade medfört.
- I Sverige innebär ett kollektivavtal dramatiska skillnader för de anställda, ska vi ha ett system där arbetsgivare ska kunna slippa undan avtal om de inte vill ha dem?
Erland Olauson påpekade att företag utan kollektivavtal kan konkurrera på helt andra villkor, med till exempel lägre priser. Om kollektivavtal enbart gäller fackmedlemmar kan det i längden leda till att arbetsgivare drar sig för att anställa fackligt anslutna.
ANNE-LI LEHNBERG
