Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Littorin vs Bäckström om arbetsrätten

I EG-domstolen 9 januari: på den ena sidan Sveriges regering, på den andra Svenskt Näringsliv. Målet gäller det två och ett halvt år gamla skolbygget i Vaxholm. Hade byggfacket rätt att genom konflikt pressa det lettiska företaget Laval un Partneri att teckna svenskt kollektivavtal? Blockadens mål var att hindra lönedumpning. Laval drog sig ur affären. Dotterbolaget sattes i konkurs.
Publicerad
Arbetsdomstolen (AD) har tagit ärendet till EG-domstolen för att få ett vägledande besked, innan man slutgiltigt avgör frågan.
Regeringens representant ville inte ta direkt ställning för någon av parterna i målet - Byggnads eller Laval - men försvarade systemet med kollektivavtal, som ska respekteras av utländska företag på tillfälliga uppdrag i Sverige. Lavals advokat, som betalas av Svenskt Näringsliv, hävdade att blockaden stred mot EU:s regler om fri rörlighet och att den diskriminerade ett utländskt företag.
Ledarsidor i borgerlig press har förfasat sig över att den nye arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin intagit samma ståndpunkt som s-regeringen och facket. Ett närmast desperat ursinne vädras av ordförandena i moderaternas och centerns ungdomsförbund, som påstår (Expressen 8/1) att regeringen "stöder den unkna fackföreningsmentaliteten som krossade människors drömmar och som för årtionden framöver riskerar försvaga svensk och europeisk ekonomi".
Sven-Otto Littorin gav tidigt besked om att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. Han var redan i höstas övertygad om att Sverige vinner målet. Sverige har stöd i EG-domstolen av bland andra Danmark, Frankrike, Spanien och Österrike. Stödet till Lettlands position kommer från nya medlemsstater i unionen.
Mycket talar för att EG-domstolen kommer att fria Byggnads. Både utstationeringsdirektivet och det nyligen antagna tjänstedirektivet säger att villkoren i värdlandet ska gälla vid tillfälliga uppdrag utanför det egna landets gränser.
Eftersom Sverige saknar lagstadgade minimilöner har EU-kommissionen haft synpunkter på hur modellen med kollektivavtal skulle kunna göras mer transparent och giltig över hela arbetsmarknaden. Sådana pekpinnar kan även dyka upp i domslutet. En annan fråga är om det är rimligt att gästarbetare måste omfattas av samtliga ingredienser i ett svenskt branschavtal. Kritik har till exempel riktats mot Byggnads så kallade granskningavgifter, en gammal kvarleva som bidrar till att bekosta den fackliga verksamheten.
I en överenskommelse om temporära kollektivavtal, som träffades mellan PTK och Svenskt Näringsliv i efterdyningarna av Vaxholmskonflikten, öppnas för att pensions- och försäkringsvillkor kan undantas - om det gästande företaget redan har motsvarande anställningsförmåner.
Svenskt Näringsliv bedriver ett märkligt dubbelspel. Å ena sidan verkar arbetsgivarna för svenska kollektivavtal även hos gästande företag. Å andra sidan bekämpar de i AD och EG-domstolen fackets rätt att hävda dessa avtal, ytterst med konfliktvapnet. Konflikt ska bara få användas om den står i proportion till syftet och den skada som åsamkas företaget. Lavals dotterbolag gick i konkurs. Därför lyfter arbetsgivarbasen Urban Bäckström ett varnande finger mot både facket och regeringen.
BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.