Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Litet stöd för ny sjukförsäkring

65 procent av de tillfrågade i en studie förespråkar satsning på arbetsmiljön, företagshälsovård och individuell rehabilitering. Bara sex procent stöder regeringens förslag om kortare tidsgränser för sjukpenning.
Lisbeth Nieminen Publicerad

Unionen och SKTF har beställt undersökningen, där 1 000 personer tillfrågades under påsken. Två av tre säger nej till förslaget att man ska tvingas byta arbetsuppgifter efter tre månaders sjukskrivning. Tre av fyra säger nej till förslaget att man efter sex månaders sjukskrivning ska tvingas söka annat arbete.

I dag lämnar regeringen sin proposition om sjukförsäkringen till riksdagen. Sjukskrivnas arbetsförmåga i sitt befintliga arbete ska prövas efter 90 dagars sjukskrivning. Under påföljande 90 dagar ska ens arbetsförmåga prövas mot andra jobb hos arbetsgivaren. Därefter mot hela arbetsmarknaden.

Unionen och SKTF efterlyser förändringar som fokuserar på att förbättra den sjukskrivnes möjligheter att återgå i arbete. De anser att regeringen skulle inrikta sig på förebyggande arbetsmiljöarbete, mer tidig rehabilitering och kvalitetssäkrad företagshälsovård. Först när det är gjort kan det vara läge att förändra reglerna.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet säger Unionens ordförande Mari-Ann Krantz och SKTF:s Eva Nordmark att långtidssjukskrivna är den grupp som har svårast att komma tillbaka i arbete. Regeringens förslag riskerar att leda till ökat utanförskap och fler med sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension).

Vidare anser de två fackförbunden att de snäva tidsgränserna kan leda till att människor av ekonomiska skäl återvänder till arbetet i förtid och sålunda förvärrar sin sjukdom/ohälsa. De förespråkar införandet av en rehabilitetsförsäkring inom ramen för sjukförsäkringen. En sådan skulle kopplas till en kvalitetssäkrad företagshälsovård.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.