Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ledarna tillbakavisar kritiken

Ordkriget mellan TCO och Ledarna rullar vidare. Ledarnas Annika Elias är oförstående till kritiken att chefsorganisationen åker snålskjuts på det arbete som andra förbund lägger ner.
Ola Rennstam Publicerad 15 februari 2011, kl 16:50

I söndags publicerade Ledarna en debattartikel i Dagens Nyheter där man kritiserade den svenska lönebildningsmodellen med centrala avtal och kollektiva förhandlingar som omodern och förlegad. Istället slog man rejält på trumman för sifferlösa avtal och vikten av individuella löneförhandlingar. Utspelet fick övriga fackförbund att gå i taket. TCO:s ordförande Sture Nordh slog fast att Ledarnas modell bygger på att någon annan jobbar fram villkorsförbättringar och löneökningar. Ledarnas förslag kritiserades också för att det överlämnar åt marknadskrafterna att bestämma löneutrymmet.

TCO anser att ni åker snålskjuts på andra förbund. Förstår du kritiken?
- Nej, jag kan verkligen inte förstå det och har aldrig hört den diskussionen tidigare. Vi har våra egna avtal och för våra egna diskussioner med arbetsgivarna. Kritiken bygger på antagandet att löneutrymmet skapas av de fackliga organisationerna, men löneutrymmet kommer utifrån tillväxten i företaget, säger Annika Elias, Ledarnas ordförande.

Enligt er modell förhandlar man sin lön på egen hand.
Gynnas inte de som är bra att prata för sig?
- Inom alla andra områden i samhället ger vi fullmakt år människor att klara sig själva. Du har inget ombud när du går till banken för att förhandla ett bostadslån, eller ska välja elleverantör eller skolor åt dina barn. Men på jobbet är man plötsligt omyndigförklarad. Det är fel att tro att man inte kan tala för sin sak bara för att man har låg utbildning, de vill också bli sedda och få återkoppling.

Kritikerna av Ledarnas modell menar att man överlämnar åt marknaden att bestämma löneutrymmet och att det riskerar bli blygsamma lönepåslag inom områden där det råder liten efterfrågan på arbetskraft. Annika Elias håller med.
- Så är det. På samma sätt som att det är billigare att bo i Tensta än på Kungsholmen. Men vi överlämnar inte allt åt marknadskrafterna. Facken behövs för att backa upp medlemmar som behöver mer stöd, men bara det kan man inte skapa en modell som stänger ute alla andra.
- Man ska inte ha den här modellen för att den ger mer pengar utan för att det ger en tydligare koppling mellan det du gör på jobbet och den lön du får.

Alla Unionens medlemmar har individuella lönesamtal med sin chef. Ger inte det något inflytande?
- De där samtalen, som jag själv fört många gånger som chef, är knappt värda pappret de är skriva på, det är ingen reell förhandling. Det finns redan en gräns som förhandlats fram och det blir den procentsatsen som gäller. Chefen har ett par hundra kronor att fördela i olika satsningar.

Det finns över fyra miljoner arbetstagare i Sverige. Ska alla förhandla var för sig?
- Alla löntagare har redan idag ett lönesamtal, men vi fyller det med ett verkligt innehåll. Processen är noga reglerad man lämnar det inte vind för våg.

Arbetsgivarna är knappast förtjusta över att behöva förhandla med varenda anställd.
- Om du som medarbetare får tydlig återkoppling på din prestation är du benägen att jobba ännu bättre. Möjligheten att styra med lön är det många företag som inte ser.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.