Rätten till ersättning ifrågasätts oftare för män än för kvinnor, konstaterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF.
Om arbetsförmedlingens ifrågasättande leder till nedsatt eller indragen ersättning beror på vilken a-kassa man tillhör. Av de 17 a-kassor som fått mer än 100 meddelanden om ifrågasatt ersättning har fem fattat beslut om åtgärder i 70 procent av fallen. Sifs i 54 procent av fallen. Men Inger Lindström som är chef för Sifs a-kassa ifrågasätter IAF:s sätt att räkna. Skälet är att IAF räknar in även de som a-kassan lämnat utan åtgärd. Det kan vara personer som fått jobb, börjat studera eller deltar i program och därför inte får a-kasseersättning.
- Det säger inget om kassans sanktionsgrad. Av de beslut som vi har fattat har 70 procent lett till nedsatt ersättning eller att personen inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande, säger Inger Lindström.
Om skillnaden i sanktioner mellan a-kassorna består anser IAF att det finns anledning att misstänka att a-kassorna tillämpar reglerna olika. Inger Lindström anser att det handlar om bedömningsfrågor och hänvisar till en utredning som Arbetslöshetskassornas Samorganisation genomför.
- Skillnaderna kan bero på att arbetsförmedlingarna skickar ifrågasättanden i högre utsträckning för vissa yrkesgrupper, säger hon.
Av de arbetslösa som förbrukar en hel ersättningsperiod förlängs den oftast för Alfa-kassans medlemmar och för Akademikernas. För sifarna och HTF:arna förlängs den i 40 procent av fallen.
- De som får en förlängd period uppfyller inte kriterierna för aktivitetsgarantin utan bedöms ha en snar möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden, säger Inger Lindström.
I fjol fick totalt 578 000 personer ersättning från a-kassorna, det kan jämföras med 547 000 personer året innan. I fjol ifrågasattes ersättningsrätten i 5 243 fall jämfört med 4 035 fall året innan. Ökningen har fortsatt under första kvartalet 2004.
CHRISTINA SWAHN