Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kvinnor diskriminerar mindre

Människor med utländsk bakgrund diskrimineras på svensk arbetsmarknad. Men om den rekryterande chefen är en kvinna är risken för diskriminering närmast obefintlig, visar studier från Linnéuniversitetet.
Linda Svensson Publicerad 5 juli 2010, kl 11:19

Professor Dan-Olof Rooth har tillsammans med Magnus Carlsson skickat fiktiva ansökningar till arbetsgivare som söker personal genom platsannonser. Hälften undertecknades med ett typiskt svenskt namn, som Erik. I den andra hälften var avsändaren en person med arabiskt klingande namn, som Ali.

- Resultatet är inte nattsvart, men diskrimineringen är omfattande, säger Dan-Olof Rooth.

Bland de ansökningar som skickades i svenskt namn kallades 3 av 10 till intervju. Bland de med arabiskt klingande namn kallades bara 2 av 10 till intervju.

En djupare analys visar att arbetsgivare diskriminerar, men att det inte behöver röra sig om rasism. Man buntar inte ihop utrikes födda till en gemensam kategori sökande. Invandrade med längre utbildning har nästan lika stor chans att få jobb som de som är födda i Sverige. Diskrimineringen var större i yrken med lägre krav på utbildning, och där det redan finns en stor andel invandrare.

En starkt bidragande orsak till diskriminering på arbetsmarknaden tror Dan-Olof Rooth är de omedvetna fördomar som människor har. Just nu pågår en internationell studie där man försöker kartlägga sambandet, och vilka omedvetna fördomar man har i olika länder. Hittills har forskarna kunnat konstatera att det bland svenska arbetsgivare finns ganska omfattande negativa associationer till personer med bakgrund i Mellanöstern.

Fakta

Testa dina fördomar här

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.