Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Kritiserade antagningsregler justeras
Funderar du på att ta en paus från jobbet för att förkovra dig på högskolan? Då riskerar du att brädas av någon nykläckt student med sämre betyg. Från och med i höst får alla med bokstavsbetyg tillgodoräkna sig de så kallade meritpoängen. Är dina betyg äldre än så, får du vänta till tidigast hösten 2012 på att få samma chans.
Det nya antagningssystemet till högskolan, som började tillämpas i höstas, innebar att sökande som gick ut gymnasiet efter 2003, fick tillgodoräkna sig meritpoäng, det vill säga extra poäng, om man läst vissa kurser som engelska, matte och andra kurser som är direkt relevanta för den utbildning man sökt.
- Systemet slog snett i förhållande till dem som läst tidigare, förklarar Annika Pontén, avdelningschef för analysavdelningen på Högskoleverket.
I slutet av oktober fick Högskoleverket och Verket för högskolestudier därför i uppdrag att justera reglerna. Nu kan de som har slutbetyg från gymnasiet från 1997 till 2002 få tillgodoräkna sig meritpoäng för engelska, matte, B- och C-språk (men inte för områdeskurser) och får därmed lite bättre chans att komma in på högskoleutbildningar i höst.
- Det är studenter som läst i kurssystem som lätt går att jämföra med dagens, säger Annika Pontén.
- Det är mer komplicerat hur vi ska göra med de äldre, men vi tittar på det just nu.
Sökande med betyg som är äldre än från 1997, som har sifferbetyg istället för bokstavsbetyg, får vänta till tidigast hösten 2012 på att få meritpoäng att lägga till sitt betyg. Till dess får även sökande med utländska gymnasiebetyg vänta på att få konkurrera på samma villkor.
- Det ska bli intressant att se hur antagningsreglerna påverkat olika grupper. Men eftersom vi bara haft systemet med meritpoäng sedan i höstas är det för tidigt för att se några tydliga mönster, säger Annika Pontén.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
