Arbetsgivarna vill ha krisavtal och undersökningar visar att allt fler människor i Sverige är oroliga för arbetslöshet. Varslen eskalerar och Facken inom industrin gick nyligen ut med ovanligt blygsamma avtalskrav på grund av det ekonomiska läget. Med krisen 2009 i färsk åminnelse undrar man var det ska sluta.
- Nej, vi har ingen kris. Att kalla det kris när vi fortfarande har en sysselsättning som växer, är att utarma språket, säger Gösta Karlsson, tf chefekonom på Unionen.
Tillväxten har varit hög under några år och just nu ligger prognoserna under det ekonomiska snittet, men siffrorna ligger fortfarande på plus. Lågkonjunktur förvisso, men kris? Fastän prognosmakarna har samma data och samma ekonomiska modeller till sitt förfogande, kommer de fram till olika resultat, vilket beror på att det finns olika intressen av att basunera ut att krisen är över oss.
Även om Svenskt Näringsliv på sin hemsida skriver att nu slår Krisen mot Sverige, så vill Björn Lindgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, inte heller han beskriva dagens situation som en kris:
- Kris är ett starkt ord och vi är inte i närheten av det som hände 2009 - ännu. Men vi är inne i en väldigt djup lågkonjunktur och för många svenska företag är det svårt och jobbigt nu. Vi måste ta situationen på allvar.
Varslen nådde under oktober den högsta nivån sedan finanskrisen och Svenskt Näringsliv bedömer att sysselsättningen faller och arbetslösheten ökar under nästa år. Björn Lindgren varnar också för att det finns en risk att vi hamnar i samma läge som 2009 om något av de skuldtyngda länderna drar sig ur EU-samarbetet.
- Men vi tror egentligen inte att det kommer att ske. De skuldtyngda länderna kommer att hitta lösningar och hanka sig fram.
Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO ryggar inte för ordet kris. Men däremot för att den är ny.
- Det här är en mycket, mycket mildare kris, men den riskerar att bli mer segdragen. Och egentligen är det ingen ny kris - det vi ser nu är effekterna av finanskrisen 2008-2009. Finanskrisen förlöste, eller blev tändgnistan, som skapade eller synliggjorde en massa problem runt om i Europa.
Roger Mörtvik är mest pessimistisk över utvecklingen i euroområdet där de sparpaket som tvingats på länderna har varit för tuffa för att man ska få bukt med de strukturella problemen. Men han ser också orosmoln på den svenska himlen.
- Inför förra krisen var läget bättre. Vi hade lägre arbetslöshet och kunde dämpa effekten av krisen genom att sänka räntorna. Nu har vi redan högre arbetslöshet och räntorna kan inte bli så mycket lägre.
En bidragande orsak till att arbetslösheten dragit iväg är att regeringen var alldeles för försiktig under finanskrisen. Men Sverige har, till skillnad från andra länder i Europa, råd att dra på med efterfrågeskapande åtgärder för att mildra krisen och Mörtvik gissar att stimulanspaketen kommer lagom till valrörelsen.
Även om den nuvarande situationen är en kris, så är den av helt andra dimensioner än finanskrisen för några år sedan. Den var å andra sidan en västanfläkt jämfört med de kriser vi kan blicka tillbaka på - krisen som följde i Digerdödens spår tog till exempel 150 år att ta sig ur.