Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Krisavtal en trojansk häst?
Krisavtal kan vid första anblicken uppfattas som en ganska trevlig idé som många kan tänka sig att ställa upp på. Men avtalet kan vara en trojansk häst som döljer en mängd ovälkomna konsekvenser.
Om valet står mellan arbetslöshet och ett avtal där du går med på att högst tillfälligt sänka din lön en aning, och dessutom får ledigt en dag i veckan, vad väljer du? Det finns en vacker tanke med krisavtalen - vi delar solidariskt på det arbete som finns och får dessutom möjlighet att förkovra oss eller umgås mer med familjen. Visserligen blir lönekuvertet lite sladdrigare, men å andra sidan får du tid att baka bröd och göra långkok och kanske slipper pendlingskostnader en dag i veckan.
Kanske säger din magkänsla att krisavtalsalternativet låter bäst - företaget slipper konka och du och dina kollegor slipper slåss med 400 000 andra arbetslösa om nytt jobb. Fem av tio anställda resonerar som du och kan mycket väl tänka sig sänkt lön för att behålla arbetet, visar en undersökning som Kollega gjort.
- Det är inte så förvånande. Folk är tyvärr beredda att gå med på ganska mycket och det är just därför det inte ska vara tillåtet att gå med på lönesänkningar på individuell basis, säger Samuel Engblom, chefsjurist på TCO.
- Arbetstagare har sämre förhandlingsläge än arbetsgivare och det är därför vi har skyddsregler. Det leder inte till fler jobb att rea ut arbetskraft. På lång sikt är det inte vettigt att konkurrera med låga löner.
Samuel Engblom är inte emot krisavtal, utan anser att de var nödvändiga då, för fyra år sedan, när landet verkligen upplevde en ekonomisk kris. Det som regleras i kollektivavtal är alltid schyst, menar han, men hoppas att förslaget om ett avtal om korttidsarbete ska ersätta behovet av fler krisavtal.
- Det är farligt om enskilda arbetsgivare har sin egen definition av vad som är kris, säger Samuel Engblom.
- Om man använder begreppet kris lite hur som helst blir det galet, då slutar det kanske med att vi är tillbaka i system där man i princip är behovsanställd och avlönas per timme. Det är inte så vi vill ha det, säger Bo Hallberg, avtalsexpert på Unionen.
IF Metall tecknade mellan 350 och 400 krisavtal 2009 och hävdar att avtalen räddade 15 000 jobb. Men på Metall var krisavtalen mer kontroversiella, så det finns större skäl att försvara dem i efterhand. På Unionen tar man knappt ordet krisavtal i sin mun längre.
- Vår principiella inställning är att vi inte befinner oss i samma situation som 2009 och av det skälet rekommenderar vi våra regioner och klubbar att inte teckna krisavtal, säger Bo Hallberg.
Likväl förekommer de. Avtal om sänkt lön har tecknats bland annat på SSAB i Borlänge och Luleå och på Ovako i Hofors. Medlemmarna där kan komma att få obehagliga överraskningar om det visar sig att företagen ändå går omkull eller om medlemmarna blir sjuka eller föräldralediga innan konjunkturen svängt.
- Samhället förlorar också på krisavtal, När anställda får mindre lön minskar köpkraften och det drabbar handeln, säger Johan Ulvenlöv på Unionen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
