Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kontorsoas minskar sjukfrånvaron

Hösten kan vara en deppig tid. Men det finns lindring för blåfrusna tår och grådaskiga själar. En oas på kontoret är ett utmärkt sätt att pigga upp personalen.
Johanna Rovira Publicerad 25 november 2009, kl 11:09

Solen är ogin så här års och mörkret stimulerar tallkottkörteln till överskott av sömnhormonet melatonin. Två till fyra procent påverkas så svårt av bristen på ljus att de blir ordentligt deprimerade.

Vi andra blir bara smågnälliga och sega, vi går på lågvarv och drömmer om sol och vita sandstränder.

Drömmen behöver inte vara långt borta. På ett äldreboende på Kungsholmen i Stockholm har arbetsgivarna insett vikten av att ha pigg och alert personal och friska och välmående hyresgäster. I de i övrigt ganska trista lokalerna gömmer sig Oasen; ett före detta kontorsrum som nu förädlats med vit finkornig sand, solstolar, en minibar, utsikt över en fjärran söderhavsö, vågskvalp och fågelkvitter, en svag bris, bougainvillea och till och med bastkjolar och girlanger om man verkligen vill gå in i rollen som sorglös semesterfirare.

Och kronan på verket - en konstgjord sol.

Solen, som ursprungligen konstruerades för att testa bilkarosser, värmer och skiner på beställning. Verksamhetschefen på Alströmmerhemmet, Anneli Öhlander frågar om vi föredrar Mauritius, Bali eller Miami.

Vi önskar maxdos sol och får Mauritius. Här behövs ingen solskyddsfaktor - det är sol utan brun, det vill säga utan de farliga strålarna.

- Rummet utnyttjas hela tiden, berättar Anneli Öhlander. Både av personal och boende, men det kommer också folk hit från andra företag inom äldreboendebranschen.

Solkitet (där ingår tvättad sand, fondtapet, ljud och sol) kostade en slant att köpa in, men kostnaden kan snabbt betala sig i minskad sjukfrånvaro och ökad kreativitet. I ett servicehus i Vänersborg gick sjukfrånvaron ner med 25 procent efter att personalen provade mikropauser i strandmiljö.

- Vi har inte speciellt hög sjukfrånvaro här. Runt två procent. Vi har friskvårdsbidrag också, men det är få som utnyttjar det. Det här är betydligt bättre, säger Anneli Öhlander och lutar sig bekvämt tillbaka i sin solstol i Oasen.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.