Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kollektivavtal ger rätt till föräldralön

Ungefär 85 procent av Unionens medlemmar omfattas av kollektivavtal. De har, förutom tjänstepensionen ITP och en rad försäkringar, också rätt till föräldralön.
Anita Täpp Publicerad

Arbetsgivaren betalar då ut en ersättning, utöver den föräldrapenning man får från försäkringskassan, så att den totala inkomsten blir knappt 90 procent.

Så gott som alla avtal ger rätt till fyra månaders föräldralön. Bättre villkor har exempelvis anställda på Systembolaget och Apoteket, med föräldralön i sex respektive fem månader, liksom den som omfattas av ett kollektivavtal som tecknats av Energiföretagen eller Fastigo, enligt vilka man får sex månaders föräldralön.

Reglerna för intjänande, uttag och utbetalning kan variera. När det gäller intjänande kan det exempelvis handla om hur länge man behöver ha varit anställd för att få föräldralön. Reglerna för uttagande kan exempelvis vara om man får tar ut föräldralönen vid ett eller fler tillfällen och om man får göra det på hel eller deltid.

Även utbetalningen av föräldralönen kan ske på olika sätt beroende på vilket avtal man omfattas av. En del arbetsgivare betalar ut den löpande medan andra betalar ut hälften under föräldraledigheten och resterande tre månader efter att man börjat jobba igen.

När du ska vara föräldraledig är det därför viktigt att du i god tid pratar med din arbetsgivare om vilka regler som gäller.

Om man omfattas av ett kollektivavtal så är man garanterad en fortsatt inbetalning av premier till tjänstepensionen under föräldraledigheten, vilket man inte är i annat fall.

För att ta reda på om du omfattas av ett kollektivavtal och vilka regler som gäller för föräldralönen kan du ta kontakt med fackklubben och/eller Unionens regionkontor.

Om du själv vill läsa vad som står i det kollektivavtal som gäller på ditt jobb kan du hitta det på http://www.unionen.se/

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.