Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Kollektivavtal ger rätt till föräldralön
Ungefär 85 procent av Unionens medlemmar omfattas av kollektivavtal. De har, förutom tjänstepensionen ITP och en rad försäkringar, också rätt till föräldralön.
Arbetsgivaren betalar då ut en ersättning, utöver den föräldrapenning man får från försäkringskassan, så att den totala inkomsten blir knappt 90 procent.
Så gott som alla avtal ger rätt till fyra månaders föräldralön. Bättre villkor har exempelvis anställda på Systembolaget och Apoteket, med föräldralön i sex respektive fem månader, liksom den som omfattas av ett kollektivavtal som tecknats av Energiföretagen eller Fastigo, enligt vilka man får sex månaders föräldralön.
Reglerna för intjänande, uttag och utbetalning kan variera. När det gäller intjänande kan det exempelvis handla om hur länge man behöver ha varit anställd för att få föräldralön. Reglerna för uttagande kan exempelvis vara om man får tar ut föräldralönen vid ett eller fler tillfällen och om man får göra det på hel eller deltid.
Även utbetalningen av föräldralönen kan ske på olika sätt beroende på vilket avtal man omfattas av. En del arbetsgivare betalar ut den löpande medan andra betalar ut hälften under föräldraledigheten och resterande tre månader efter att man börjat jobba igen.
När du ska vara föräldraledig är det därför viktigt att du i god tid pratar med din arbetsgivare om vilka regler som gäller.
Om man omfattas av ett kollektivavtal så är man garanterad en fortsatt inbetalning av premier till tjänstepensionen under föräldraledigheten, vilket man inte är i annat fall.
För att ta reda på om du omfattas av ett kollektivavtal och vilka regler som gäller för föräldralönen kan du ta kontakt med fackklubben och/eller Unionens regionkontor.
Om du själv vill läsa vad som står i det kollektivavtal som gäller på ditt jobb kan du hitta det på http://www.unionen.se/
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
