Medlemmarna i fackförbundens a-kassor betalar tillsammans drygt sex miljarder kronor om året i avgifter. Arbetsgivarna pyntar upp en arbetsmarknadsavgift på 55 miljarder via sociala avgifter och staten får således in 61 miljarder till arbetslöshetsförsäkringen. Men eftersom arbetslösheten varit lägre än väntat och många inte uppfyller kraven, har statens utgifter för arbetslöshet hittills bara varit 38 miljarder. Resten ser a-kassemedlemmarna inte röken av.
TCO kräver därför pengarna tillbaka.
- Det viktigaste är att få ner a-kasseavgiften till max 150 kronor i månaden, så att fler går med i a-kassan, säger Mats Essemyr, utredare på TCO, som ligger bakom uträkningen.
- Jag kommer just från ett möte med Arbetsförmedlingen och det är uppenbart att lågkonjunkturen står för dörren. Samtidigt står alltför många utanför a-kassan och kommer inte att få ersättning om de förlorar jobbet.
Mats Essemyr har räknat ut att hälften av TCO-medlemmarna och 70 procent av LO:s medlemmar skulle få sänkt avgift med en maxgräns på 150 kronor i månaden. För Unionens del skulle den föreslagna maxgränsen dock inte innebära någon enorm skillnad - kassan sänkte i juni avgiften till 162 kronor.
- Vi vet att priskänsligheten är ganska stor och att det inte behövs så stora förändringar för att få folk att gå med i a-kassorna. Unionens a-kassa kommer nog också att få ett antal nya medlemmar, men det är främst för de kassor som har avgifter på över 200 kronor, som en sänkning skulle ge ett hyggligt utfall och locka tillbaka medlemmar.
TCO vill också att medlemsvillkoret, alltså den tid man måste ha varit med i en a-kassa för att få del av försäkringen, tillfälligt sänks från tolv till sex månader, liksom den gjordes vid den senaste lågkonjunkturen. Dessutom kräver centralorganisationen ånyo att taket i försäkringen höjs till mellan 26 000 och 27 000 kronor.
- Blir du arbetslös i dag får du ut knappt 15 000 från den ordinarie a-kassan. Arbetslöshetsförsäkringen måste ge större ekonomisk trygghet än vad den gör. Regeringen måste ta in i budgeten att det kan komma att bli ett mycket allvarligt läge på arbetsmarknaden i höst och då måste den vara bättre förberedd än vid krisen 2008, säger Mats Essemyr