Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
IT-anställda tjänar mest
Unionens medlemmar på telekomområdet har både de högsta och de lägsta lönerna medan tjänstemännen inom industrin och i IT-sektorn har de högsta genomsnittslönerna.
- Telekomavtalet omfattar en del av de lågavlönade callcenterföretagen samtidigt som högavlönade specialister på Nokia och Siemens har samma avtal, säger Peter Evander, som är avtalsansvarig hos Unionen.
- Telekomavtalet omfattar en del av de lågavlönade callcenterföretagen samtidigt som högavlönade specialister på Nokia och Siemens har samma avtal, säger Peter Evander, som är avtalsansvarig hos Unionen.
Lönestatistiken beskriver lönerna för Unionens egna medlemmar i olika branscher 2009. På en tredjedel av avtalsområdena är lönestatistiken partsgemensam - som exempelvis när det gäller Svensk handel. På resten av avtalsområdena, bland annat i industrin, bygger statistiken på de löneuppgifter som rapporterats in till förbundet.
Det är svårt att göra jämförelser mellan de olika branscherna, eftersom yrkena och deras sammansättning skiljer sig åt mellan de olika områdena. Dessutom kan medlemmarnas sammansättning variera på de olika avtalsområdena.
Det är dock bland Unionens tjänstemän inom industrin och IT-branschen som genomsnittslönen i form av medianlön är högst. Allra högst är den bland de IT-anställda där medianlönen ligger på 31 300 kronor i månaden.
I verkstadsindustrin ligger medianlönen på 30 700. Den lägstbetalda tiondelen av Unionens medlemmar i teknikföretagen tjänar mindre än 24 300 kronor medan den högst betalda tiondelen har månadslöner som är högre än 44 458 kronor.
Almega tjänsteföretagen betalar den lägsta medianlönen. Bland företagen där finns bland annat resebyråer och SOS Alarm.
Avtalsansvarige Kent Ackholt säger att avtalet liknar det som Svensk handel har.
- Jag har ingen bra förklaring till att lönerna är förhållandevis låga. Det handlar väl helt enkelt om att företagen inte vill betala högre löner.
| Avtalsområde | Medianlön | 10:e perc | 90:e perc |
| Teknikarbetsgivarna | 30 700 | 24 300 | 44 458 |
| Fastigo | 27 400 | 22 400 | 40 596 |
| Svensk handel | 27 500 | 21 500 | 41 500 |
| Industri- och kemigruppen | 30 500 | 23 800 | 44 700 |
| Livsmedelsföretagen | 28 300 | 22 500 | 40 200 |
| IT-avtalet | 31 300 | 20 240 | 44 100 |
| Telekomavtalet | 28 900 | 19 000 | 45 400 |
| Stål och metall | 29 800 | 24 300 | 41 600 |
| Grafiska företagen | 27 200 | 22 000 | 39 000 |
| Almega tjänsteföretagen | 25 110 | 19 850 | 37 970 |
| Transportgtuppen (ej cabin) | 25 865 | 20 500 | 38 985 |
Fotnot:
Medianlön är lönen i mitten av spannet, vilket innebär att det är lika många som ligger under som ligger över.
10:e percentilen betyder att 10 procent av medlemmarna har lägre lön än så, och 90 procent har högre.
90:e percentilen betyder att 90 procent av medlemmarna har löner upp till den i tabellen angivna. 10 procent har mer än vad som anges i tabellen för 90:e percentilen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
