Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Investeringarna väntas fortsätta falla

TCO:s chefsekonom Lena Hagman befarar att årets tvärnit för produktivitetens tillväxt inte är en tillfällig inbromsning.<br />- Investeringarna i teleproduktindustrin har fallit 20 procent i år och är de lägsta sedan 1990.
Publicerad
Ericssons kris är ingen tillfällighet. Trenden med sjunkande investeringar, som inte ens täcker företagens avskrivningar på gamla maskiner och anläggningar, är internationell. Lena Hagman har blickat tillbaka 30 år och sett hur konjunkturer och investeringar brukar följas åt.
- Men nu senast tog investeringarna inte fart förrän i slutet på konjunkturuppgången. Toppen var redan nådd. Det blev kortvarigt trots att många företag slagit i taket och egentligen behövde öka sin kapacitet.
Vinsterna har i stället delats ut till aktieägarna. Lena Hagmans bild bekräftas i en undersökning gjord av Sifs förbundsekonomer Elisabeth Åberg och Emma Åberg. De lät intervjua 300 finans- och ekonomichefer om vilka faktorer som begränsar investeringarna. De två främsta skälen uppgavs vara ägarnas krav på avkastning och kortsiktiga resultat.
Jan Häggström, Handelsbankens chefsekonom, känner igen ägarkraven:
- Många europeiska bolag har hög orderingång men svårt att leverera därför att de inte investerat. Avkastningskravet har inte sänkts trots att lägre räntor gjort det billigare att finansiera investeringar. Det är svårt att förklara.
Häggström menar att Enronkraschen i USA 2002 gjort aktieägarna mindre riskvilliga.
- Det blev mycket fokus på balansräkningarna. Men man kan inte dra alla aktieägare över en kam. Bristen på teknisk kompetens är ett annat skäl till den låga produktivitetstillväxten. Det finns knappt några geologer eller bergsingenjörer i Sverige längre fast vi är ett gruvtätt land.
Förutom ökad intagning till tekniska högskolorna ser Jan Häggström gärna att privata riskkapitalbolag gör det jobb som börsen misslyckats med.
- Bolag som de har investerat i växer bättre än börsbolagen och de krävs inte på kvartalsrapporter.
Hur påverkas allmänheten av inbromsningen i ekonomin?
- Det blir lättare för företagen att höja priserna när man slagit i kapacitetstaket. Den som betalar får leveransen, säger Jan Häggström.
- Om Riksbanken tvingas fortsätta höja räntan kan det ytterligare dämpa investeringsförmågan i mindre företag. Samtidigt behöver Riksbanken hantera tendenserna till inflation och risken för löneglidning på efterfrågade tjänster, säger Lena Hagman på TCO.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.