Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Inkomstförsäkringen klarar årets varselvåg

Unionens inkomstförsäkring ska klara en normal lågkonjunktur. Men om arbetslösheten blir alltför hög och långvarig måste förbundet höja premien eller ändra villkoren.
Johanna Rovira Publicerad

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet och premien ligger för närvarande på 25 kronor i månaden. Försäkringen kompletterar a-kasseersättningen så du får 80 procent av din inkomst upp till 36 000 i månaden om du blir arbetslös. Försäkringen administreras av ett bolag som har tillgångar beräknade att räcka under en normal lågkonjunktur, men Urban Fastrup, vd för Unionen Medlemsförsäkring AB, menar att den svacka vi är mitt inne i är allt annat än normal.

- Det är fler varsel och det går mycket fortare än normalt.  Vi klarar 2009 på de reserver vi har, och kanske 2010 också, men sedan får vi se vart varslen tar vägen och det finns många andra frågetecken också.

- Blir det en hög och långvarig arbetslöshet måste vi höja  premien eller förändra villkoren, säger Urban Fastrup.

En annan lösning kan vara att Unionen som ägare skjuter till pengar.

- Det är kanske den möjligheten som ligger närmast till hands. Jag tror inte Unionen vill höja premien eller ändra villkoren när så många är arbetslösa.

Unionen är det enda fackförbund som har sin inkomstförsäkring i ett eget bolag. Det innebär att det bara är de egna medlemmarnas arbetslöshet som kan påverka avgiften. Det innebär också att man slipper aktieägare som kräver utdelning på sina placerade pengar.   

- Även om avgiften höjs kommer inkomstförsäkringen att vara en bra försäkring jämfört med privata alternativ, säger Urban Fastrup.

Fakta

Inkomstförsäkringen är obligatorisk och ger dig 80 procent av din lön upp till 36 000 kronor i 150 dagar. Har du högre inkomst kan du välja att betala en extra premie på 45 kr i månaden till inkomstförsäkringen, för att få 80 procent av din inkomst upp till 80 000 kronor i månaden. Läs mer om inkomstförsäkringen på Unionen.se.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.