Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

HTF:s förhandlingschef: Arbetsgivarna vill ha nytt lönesystem

4,5 procents lönehöjning, garanterad höjning för alla och höjda lägstlöner är några av HTF:s krav i avtalsrörelsen. Arbetsgivarna säger blankt nej till allt facket föreslår.<br />
Publicerad
Förhandlingarna om löner och allmänna villkor för HTF:s medlemmar är i full gång. Först ut att byta krav med HTF var Svensk Handel, som tillhör centralorganisationen Svenskt Näringsliv, där privata arbetsgivares förhandlingar och avtal samordnas.
Vid Lön&jobbs pressläggning hade HTF även bytt krav med Bemanningsföretagen, Vårdföretagarna, Tjänsteföretagen, Medie- och Informationsarbetsgivarna och Systembolaget och skulle utväxla krav med Arbetsgivaralliansen och Idea.
Förhandlingsavtalet med Transportgruppen hade sagts upp. HTF:s förhandlare skulle träffa flygarbetsgivarna för att diskutera förutsättningar för nytt kabinavtal.
HTF:s avtalskrav har diskuterats fram under ett år på arbetsplatser och av drygt 700 ombud på regionala och centrala möten.
Flera krav är gemensamma för alla avtalsområden. Därutöver finns branschfrågor som tas upp med varje motpart.
Det här är några gemensamma HTF-krav:
4,5 procent till lönehöjningar.
Minst 550 kronors höjning för alla.
Höjda lägstalöner till 14000 kr per månad för 20-åringar och 16300 kr för 24-åringar.
Facket ska förhandla om nyanställdas ingångslön.
Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor som kommer fram vid lönekartläggning ska rättas till utan att det minskar potten för allas lönehöjning.
Föräldralönen förlängd till sex månader.
Höjd restidsersättning.
Lön för all kompetensutveckling.
Nej till delade skift och minskad arbetstid vid kvälls- och nattarbete.
Fackligt inflytande över arbetstidens förläggning.
Rätt till tjänstledighet för att pröva nytt arbete.
HTF vill ha ettårigt avtal. Mängden snabbt genomdrivna politiska beslut om a-kassa, arbetsrätt och annat som påverkar medlemmarnas ekonomi gör det svårt att överblicka en längre period.
För bemanningsföretag med verksamhet inom flygbranschen vill HTF ha särskilda avtalsvillkor om löner och tjänstgöringsbestämmelser. Förbundet fruktar att medlemmar anställda i bemanningsföretag annars hyrs ut för underpris till företag i andra branscher för att bakvägen dumpa lönemarknaden inom till exempel civilflyget.
Arbetsgivarnas avtalskrav är oftast motsatsen till vad HTF vill ha.
Svenskt Näringslivs medlemsförbund vill att avtalsperioden ska vara allt från "längre än tolv månader" till "minst treårig", när HTF och andra fack bara vill skriva på för ett år.
De säger nej till att skriva in generellt utrymme för lönehöjningar, individuellt garanterad krontalshöjning och bestämmelser om lägsta lön i de centrala avtalen.
Arbetstidsfrågorna ser ut att få en viktig roll i årets avtalsrörelse.
- Där har arbetsgivarna ett upplägg som innebär att de vill avtala bort fritiden, medan våra medlemmar vill motsatsen, stärka sin ställning och sitt inflytande, säger HTF:s förhandlingschef Tommy Mases. Arbetsgivarna har rakt motsatt politisk åsikt.
Sedan årsskiftet gäller en ny, skärpt arbetstidslag med nya EU-bestämmelser. Parterna kan förhandla bort delar av lagen som de är överens om att mjuka upp.
- Arbetsgivarnas förslag bygger på att de vill skriva bort lagen helt och hållet, säger Tommy Mases. Fast vi vet inte än om det är vad de själva vill, eller om det är en politisk åsikt.
- Så här långt kan man konstatera att arbetsgivarna inte alls tycker som vi, utan vi står långt ifrån varandra, är hans summering av starten.
- När vi tycker att man ska vara garanterad en lönehöjning, säger arbetsgivarna att de inte vill höra talas om det. När vi vill ha minimilöner, vill de inte höra talas om det heller.
Samtidigt tycker de att det inte är något problem med minimilöner, för alla tjänar ju över. Jaha, men vad är då problemet med att skriva på ett sådant avtal?
HTF vill inte öppna för en lönedumpning avtalsvägen, som a-kassans sänkta ersättning ger utrymme för.
Är det något nytt att arbetsgivarna är emot allt facket är för - och tvärtom?
- Inte något nytt, medger HTF:s förhandlingschef, men de försöker visa större muskler än vanligt. De är upptaggade på ett nytt sätt. De vill nog testa det politiska klimatet nu.
- Det finns en helt annan och tydligare politisk vilja hos arbetsgivarna i den här avtalsrörelsen. Vi tror inte att de bara vill pröva oss, säger Tommy Mases.
Vi tror att de ser det här som en investering för framtiden. De försöker införa ett helt nytt lönesystem.

Aktuell information om avtalsrörelsen finns på www.htf.se/avtal07

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.