Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Himmel eller helvete i Hofors

Vem vinner på att arbetsgivaren och hans företag avstår från att teckna kollektivavtal?<br /><br />
Publicerad
De anställda, blir svaret, om ägaren av teletjänstföretaget Itell i Hofors skulle få svara. Där har en konflikt mellan företaget och HTF blossat upp om kollektivavtalets värde.
Trots att Itell är medlem i arbetsgivarorganisationen Almega, som kräver av sina medlemmar att de tecknar kollektivavtal, vill ägaren inte följa spelreglerna. Han har också kommit i konflikt med kommunalrådet, som är tveksam till om Itell ska få fortsätta att driva den kommunala växeln i Hofors om inte kollektivavtal tecknas när nuvarande upphandling löper ut. Itell hotar därför i lokalpressen att flytta jobben till Stockholm.
Kan Itellmannens inställning vara riktig? Kan det vara så att på hans företag är det goda arbetslivet uppnått med höga löner, goda villkor, utvecklad arbetsmiljö och omfattande medbestämmande? Då behövs inga avtal.
Och granskas villkoren på Itell är de riktigt bra:
Lönerna är någorlunda marknadsmässiga, lokalerna fräscha och avsättningar till de anställas pensioner görs regelbundet.
Men man kan lika gärna hävda att Itellmannens inställning är felaktig, därför att utan avtal är vi tillbaka i gamla tider då patron bestämde allt på nåder.
Utan avtal är de anställda inte garanterade avtalsrörelsens löneökningar, utan det är upp till arbetsgivarens goda vilja om lönerna höjs.
Utan avtal har arbetsgivaren stora möjligheter att försämra anställningsvillkoren i sämre tider. Och försäkringar och pensioner är sällan lika förmånliga i privata lösningar som i kollektivavtalet.
Om arbetsgivaren hävdar, som Itells ägare gör, att villkoren på företaget är lika bra som i kollektivavtalet kostar det honom inte ett öre att underteckna avtalet. När ägaren av Itell insåg att medlemskapet i Almega innebar att han måste ha ett kollektivavtal begärde han utträde. Då slöt Almegas förbundsdirektör Örjan Lenárd och HTF:s avdelningschef i Gävle Dick Bäcklund ett gentlemens agreement. Itell ska få fortsätta att vara medlem i Almega och HTF ligger lågt en tid med sitt krav på kollektivavtal. På så sätt kan Itell få det stöd av en professionell arbetsgivarorganisation som företaget så väl behöver, bland annat i den infekterade debatten med HTF.
Företagets ägare säger att det är omtanke om personalen som styr hans ovilja mot kollektivavtal. Han säger att Itells viktigaste resurs är personalen och hävdar att deras löner därför ligger 35 procent över kollektivavtalets nivå. Men när jag ber honom om uppgifter som styrker påståendet visar det sig att lönerna snarare har svårt att nå upp till marknadsmässig nivå än utklassar vad andra HTF:are tjänar. De anställda som sköter kommunens omstridda växel tjänar 17000-20 000 kr i månaden. Efter årets avtalsrörelse borde intervallet snarare vara mellan 18500 och 21000 kr på den befattningen, enligt min bedömning.

I mindre kommuner långt från storstäderna är det vanligt att även goda arbetsgivare kan hålla nere lönerna något. Invånarna har inte så många arbetsgivare att välja mellan. Den som inte var nöjd med villkoren på Itell hade bara åtta lediga jobb att söka i Hofors. Så såg det ut i mitten av september, enligt arbetsförmedlingen. Det är därför ägaren kan tas på allvar när han hotar med att flytta jobben till Stockholm, även om det måste vara svårt för honom att driva företaget lika framgångsrikt i storstaden med dess löneläge och lokalkostnader.

Jag hoppas att de anställda som står utanför facket och högljutt stött sin arbetsgivare blir informerade av honom om att de via sin produktion arbetar ihop arbetsgivarens avgifter till Almega, som ger honom professionell hjälp i alla förehavanden med personalen, medan de själva står utan stöd.
Visst, de som står utanför facket kan gå till en advokat på stan som tar ett par tusen kronor i timmen om de hamnar i en tvist. En årsavgift till facket rullar iväg för varje timmes jobb juristen utför. Men vad tror ni en jurist kan hävda när inget finns avtalat på arbetsplatsen?

Carl von Schéele, chefredaktör



































































































































































































































































































































































































































































































































































































































































































































































Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.