Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Hemlig lön dåligt för företaget
Om individuell lön ska leda till ökad motivation, då måste det gå schyst och rättvist till, annars blir effekten snarare den motsatta. Det menar arbetspsykologen Teresia Stråberg som forskat kring individuell lönesättning.
- Tänk dig att du får 1000 kronor i löneökning och känner dig väldigt nöjd med det. Sedan vid fikapausen får du reda på att slöa kollegan fått tvåhundra kronor mer, då känns det inte så bra längre, säger Teresia Stråberg, som nyligen disputerade i arbetspsykologi med sin avhandling om rättvis lönesättning.
- Löner är så mycket mer än tak över huvudet. Löner väcker känslor och triggar rättvisebehovet inom oss. Och vad som uppfattas som rättvisa kan skilja sig mycket mellan olika personer.
Det har forskats tämligen lite om lönesättning och den forskning som ändå gjorts, har i huvudsak utförts på studenter. Teresia Stråberg har i sin studie frågat anställda om hur de upplever lönesättningen och kommit fram till att ju tydligare regler det finns för lönesättning, med konkreta och rättvisa kriterier, desto nöjdare är personalen.
- Att lönesättningen går schyst till ökar löne- och arbetstillfredsställelsen och den självskattade prestationen. Organisationer där det är högt i tak och okej att ifrågasätta upplevs också vara mer rättvisa i lönesammanhang.
Individuell lön förutsätts öka vår motivation och leda till ökad prestation även om flera tongivande utländska forskare är tveksamma till tanken. Teresia Stråberg anser att individuell lön visst kan vara bra, men det förutsätter att arbetsgivaren sköter lönesättningen snyggt och professionellt och det är en konst som är svår att behärska.
- Det kan vara en utmaning att genomföra en individuellt baserad lönesättningsprocess som upplevs som rättvis. Ett sätt är att vara öppen med lönerna.
- Min erfarenhet är att det är svårt att ha hemliga löner. Vi hittar alltid någon att jämföra oss med och gör vi inte det, blir vi osäkra på om lönesättningen går schyst till. Finns det inget att dölja, varför inte vara öppen, för att slippa spekulationer som tar energi?
Återkoppling är också viktigt, anser Teresia Stråberg. Korta, frekventa möten där chefen ger feedback och du får en chans att eventuellt justera prestationen, leder till realistiska förväntningar och minimerar risken att du blir bestört vid lönesamtalet.
- Om löneprocessen upplevs gå till på ett schyst sätt och förväntningarna är realistiska upplevs lönen som rättvis, även om löneökningen inte är så stor.
Fast storleken har viss betydelse den också. Man är något mer nöjd med lönesystemet om man får mer i lönekuvertet, visar Teresia Stråbergs forskning.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
