Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Golfare fick bita i gräset

Staten slipper betala skadestånd till Huvudstadens Golf för att sporten diskrimineras. Domen innebär att hoppet hos alla golfare, ryttare, seglare och utförsåkare om att använda sitt motionsbidrag på sin favoritidrott nu grusats.
Johanna Rovira Publicerad 14 oktober 2010, kl 14:49

Stockholms tingsrätt meddelade på onsdagen att Huvudstadens Golfs krav på 3,5 miljoner i skadestånd lämnas utan bifall. Golfklubben får också betala statens rättegångskostnader.

Huvudstadens Golf har genom sin vd Bo Dahlgren, som Kollega tidigare rapporterat, stämt staten för att dagens friskvårdsregler strider mot EU-rätten.

Tingsrätten medger att det är principiellt möjligt för ett företag att med stöd av EU-rätten kräva skadestånd av staten för olagligt statligt stöd, men i domen säger man bland annat att "inkomstskattebefrielsen för anställda såvitt avser friskvårdspengen inte utgör statligt stöd eftersom mottagarna är privatpersoner och inte företag."

Bo Dahlberg är besviken över domslutet även om han hade på känn att det skulle bli så här.

- Vi visste att det fanns svårigheter och det var inte det optimala sättet att stämma för brott mot EU-rätten, men det fanns inga andra alternativ. Vi hade ändå hoppats att domstolen skulle tvingas diskutera sakfrågan.

Tingsrätten kommer in på sakfrågan - alltså om det är diskriminerande att undanta golf från skattelättnaderna och skriver:

"Jämförelsen med träning på gym haltar. Gymanläggningar kan förstås vara dyra att uppföra, men ett gym ligger ofta nära arbetsplatsen och träningen kräver ingen dyrbar personlig utrustning."

- Det där är bara trams. Det beror på var man jobbar. Jobbar man i närheten av en slalombacke eller en golfbana faller argumentet. Vi kan inte låta dem komma undan med sådana påståenden.

Men huruvida golfklubben, som har Svenska golfförbundets stöd, kommer att överklaga domen eller ej, är osäkert.

- Inte ens min advokat förstod domslutet helt. Nu ska vi låta en professor i arbetsrätt titta på domen och se om det finns brister i tingsrättens resonemang. Om det är så får vi fatta beslut om vi ska överklaga eller inte, säger Bo Dahlberg.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.