Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Frihandelsavtal sätter nationella lagar ur spel

Det har nyligen avslöjats att det amerikanska frihandelsavtalet Nafta har en paragraf som gör det möjligt för företag att kräva skadestånd när regeringar sätter stopp för viss verksamhet.
Publicerad
Det är i en amerikansk tv-dokumentär som det avslöjas att nordamerikanska företag har kunnat kräva hundratals miljoner i skadestånd när deras verksamhet stoppats av miljö- eller hälsoskäl. Pengarna har skattebetalare i de länder som ingår i Nafta: USA, Mexico och Kanada, fått stå för.
Ett kanadensiskt företag har stämt amerikanska staten på en miljard dollar sedan delstaten Kalifornien förbjöd en tillsats till bensin som hade förorenat dricksvatten i hela staten. Det kanadensiska företaget vill ha ersättning för utebliven vinst.
I ett annat fall stoppade en kommun i Mexico en soptipp för miljöfarligt avfall. Soptippen ansågs göra folk sjuka. Det amerikanska företag som ägde tippen krävde och fick 16 miljoner dollar.
Nafta-avtalets kapitel elva, som tillåter företag att stämma regeringar, kom till för att skydda företag från att hamna i utländska regeringars ägo genom expropriering (statlig tvångsinlösen) eller agerande som kan liknas vid expropriering. Men företagen har vidgat tolkningen och kan nu slå mynt av miljö- och hälsoskyddslagar.
Journalisten Bill Moyers, som ligger bakom dokumentären, menar att ytterligare en anmärkningsvärd omständighet är att mål som prövas i enlighet med Nafta-överenskommelsen behandlas i domstolar stängda för allmänheten. Detta trots att de kan riva upp tidigare domslut och sätta nationella lagar ur spel.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.