Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Forskare varnar för oväntade kostnader vid outsourcing

Många företag som flyttar delar av verksamheten utomlands drabbas av kostnader de inte hade räknat med. Bland annat handlar det om ökade transportkostnader.
Publicerad
Industrikommittén, bestående av fack och arbetsgivare inom industrin, arrangerade på tisdagen Industridagen. Temat för dagen var produktion i Sverige.
Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi vid högskolan i Gävle, har studerat outsourcing inom verkstadsindustrin.
- Man har haft en uppfattning om att industrin kan fungera med Dell som förebild. Att man tillverkar delar lite varstans och sätter ihop på egen hand. Det är en grovt felaktig bild för verkstadsindustrin. För huvuddelen är samspelet mellan produktion och utveckling helt avgörande.
Lars Bengtsson och hans kollegor har gjort en enkät med 277 företag och studerat ett antal av dem närmare. Han har kommit fram till att många drabbades av merkostnader som de inte hade räknat med vid outsourcing.
- Det var tre typer av kostnader. Dels för logistiken, bland annat transporter och ersättning för sena leveranser. Därtill handlar det om att ledtiderna blir längre, det tar längre tid att få fram en färdig produkt. Till sist projektkostnader. Att organisera outsourcing, med transferering av kunskap är en inte oväsentlig kostnad.
Det finns exempel på företag som i efterhand har räknat ut att de inte tjänade något på att flytta produktion till lågkostnadsländer. En del har valt att ta tillbaka verksamheten, även om de inte är många.
- Det är inte så vanligt. Jag tror inte heller att vi kommer att se färre utflyttningar och fler hemflyttningar. Däremot tror jag att de som görs kommer att bli mer genomtänkta, säger Lars Bengtsson.
Han har stor förståelse för allmänhetens oro över den rådande trenden att flytta den enklare tillverkningen till länder där lönekostnaderna är avsevärt lägre än i Sverige.
- Helt naturligt är man orolig för sin framtida försörjning. Sedan känner man att vi helt plötsligt är redundanta, att den kunskap vi har inte är något värd.
Trots att Lars Bengtsson starkt betonar beroendet mellan utveckling och produktion tror han inte att svensk industri kommer att producera allt på hemmaplan. Sverige har svårt att konkurrera i en arbetskraftsintensiv industri. Behåller man åtminstone viss produktion finns däremot andra konkurrensfördelar som flexibilitet, kundanpassning och leveranssäkerhet.
- Produktionskunnandet har de senaste tio åren eroderat. Lyckas vi vända den trenden har vi alla förutsättningar att ha en välmående industri även i framtiden.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.