Industrikommittén, bestående av fack och arbetsgivare inom industrin, arrangerade på tisdagen Industridagen. Temat för dagen var produktion i Sverige.
Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi vid högskolan i Gävle, har studerat outsourcing inom verkstadsindustrin.
- Man har haft en uppfattning om att industrin kan fungera med Dell som förebild. Att man tillverkar delar lite varstans och sätter ihop på egen hand. Det är en grovt felaktig bild för verkstadsindustrin. För huvuddelen är samspelet mellan produktion och utveckling helt avgörande.
Lars Bengtsson och hans kollegor har gjort en enkät med 277 företag och studerat ett antal av dem närmare. Han har kommit fram till att många drabbades av merkostnader som de inte hade räknat med vid outsourcing.
- Det var tre typer av kostnader. Dels för logistiken, bland annat transporter och ersättning för sena leveranser. Därtill handlar det om att ledtiderna blir längre, det tar längre tid att få fram en färdig produkt. Till sist projektkostnader. Att organisera outsourcing, med transferering av kunskap är en inte oväsentlig kostnad.
Det finns exempel på företag som i efterhand har räknat ut att de inte tjänade något på att flytta produktion till lågkostnadsländer. En del har valt att ta tillbaka verksamheten, även om de inte är många.
- Det är inte så vanligt. Jag tror inte heller att vi kommer att se färre utflyttningar och fler hemflyttningar. Däremot tror jag att de som görs kommer att bli mer genomtänkta, säger Lars Bengtsson.
Han har stor förståelse för allmänhetens oro över den rådande trenden att flytta den enklare tillverkningen till länder där lönekostnaderna är avsevärt lägre än i Sverige.
- Helt naturligt är man orolig för sin framtida försörjning. Sedan känner man att vi helt plötsligt är redundanta, att den kunskap vi har inte är något värd.
Trots att Lars Bengtsson starkt betonar beroendet mellan utveckling och produktion tror han inte att svensk industri kommer att producera allt på hemmaplan. Sverige har svårt att konkurrera i en arbetskraftsintensiv industri. Behåller man åtminstone viss produktion finns däremot andra konkurrensfördelar som flexibilitet, kundanpassning och leveranssäkerhet.
- Produktionskunnandet har de senaste tio åren eroderat. Lyckas vi vända den trenden har vi alla förutsättningar att ha en välmående industri även i framtiden.
LINDA SVENSSON
Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi vid högskolan i Gävle, har studerat outsourcing inom verkstadsindustrin.
- Man har haft en uppfattning om att industrin kan fungera med Dell som förebild. Att man tillverkar delar lite varstans och sätter ihop på egen hand. Det är en grovt felaktig bild för verkstadsindustrin. För huvuddelen är samspelet mellan produktion och utveckling helt avgörande.
Lars Bengtsson och hans kollegor har gjort en enkät med 277 företag och studerat ett antal av dem närmare. Han har kommit fram till att många drabbades av merkostnader som de inte hade räknat med vid outsourcing.
- Det var tre typer av kostnader. Dels för logistiken, bland annat transporter och ersättning för sena leveranser. Därtill handlar det om att ledtiderna blir längre, det tar längre tid att få fram en färdig produkt. Till sist projektkostnader. Att organisera outsourcing, med transferering av kunskap är en inte oväsentlig kostnad.
Det finns exempel på företag som i efterhand har räknat ut att de inte tjänade något på att flytta produktion till lågkostnadsländer. En del har valt att ta tillbaka verksamheten, även om de inte är många.
- Det är inte så vanligt. Jag tror inte heller att vi kommer att se färre utflyttningar och fler hemflyttningar. Däremot tror jag att de som görs kommer att bli mer genomtänkta, säger Lars Bengtsson.
Han har stor förståelse för allmänhetens oro över den rådande trenden att flytta den enklare tillverkningen till länder där lönekostnaderna är avsevärt lägre än i Sverige.
- Helt naturligt är man orolig för sin framtida försörjning. Sedan känner man att vi helt plötsligt är redundanta, att den kunskap vi har inte är något värd.
Trots att Lars Bengtsson starkt betonar beroendet mellan utveckling och produktion tror han inte att svensk industri kommer att producera allt på hemmaplan. Sverige har svårt att konkurrera i en arbetskraftsintensiv industri. Behåller man åtminstone viss produktion finns däremot andra konkurrensfördelar som flexibilitet, kundanpassning och leveranssäkerhet.
- Produktionskunnandet har de senaste tio åren eroderat. Lyckas vi vända den trenden har vi alla förutsättningar att ha en välmående industri även i framtiden.
LINDA SVENSSON
