Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Försäkringskassan ska ompröva fler förtidspensioner nästa år

Den som har sjukersättning, tidigare förtidspension, som inte är permanent ska få sin arbetsförmåga omprövad löpande. Det har inte försäkringskassan mäktat med. Från 1 mars nästa år ska man prova nya arbetsmetoder för att få fler tillbaka i arbete.
Publicerad
I dag pågår ett pilotprojekt i två län: Västra Götaland och Västmanland. Där samarbetar försäkringskassan och Ams för att ge dem som har sjuk- eller aktivitetsersättning stöd och hjälp tillbaka till arbetslivet. Bland annat köper man rehabiliteringsutredningar av fristående aktörer. Alla som har sjuk- eller aktivitetsersättning eller har varit sjukskrivna i mer än två år ska få sin arbetsförmåga prövad. Tanken är att arbetsmetoden som nu prövas ska tillämpas i hela landet från och med mars nästa år.
- Vi kan tidigt konstatera att det finns medicinska skäl för många att de ska behålla sin sjukersättning. Vi har 25-30 procent som går vidare för en grundligare utredning, säger Bruno Berglund, projektledare på försäkringskassan.
I dag finns drygt 550 000 personer i Sverige som får sjuk- eller aktivitetsersättning. Av dem har 450 000 permanent sjukersättning. Det kan vara äldre med sjukdomar som man vet att de inte kommer tillbaka till arbetslivet. Bland dem med aktivitetsersättning, sjukbidraget för dem under 30, har många medfödda funktionshinder.
Runt 115 000 personer har den typ av sjukersättning som ska omprövas löpande, varje eller vartannat år.
- Om bara 10-15 procent kommer tillbaka i arbete är det en besparing på hundratals miljoner, ja nästan miljarder. Jag brukar räkna med att man sparar ungefär 100 000 kronor per individ och år, och då har jag inte räknat med minskad sjukvårdskonsumtion eller skatteintäkter, säger Bruno Berglund.
Anledningen till att projektet sker i samarbete med Ams är att många med sjukersättning, bortåt 60 procent, saknar anställning.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.