Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Företagen går bättre - i år blir det klappar

I år kan många anställda vänta sig en julklapp från arbetsgivaren. Det visar vår rundringning.
Linda Svensson, Red Publicerad 9 december 2010, kl 13:58

Förra julen gick i krisens tecken på många företag. Trycket på julborden lättade, anställda gick med på kortare arbetstid och lägre lön, och julklappar var inget man förväntade sig. I år ser det annorlunda ut.

Kollega har pratat med nio företag, som fick svara på följande frågor:

1. Blir det julklappar till de anställda i år?
2. Fick ni några förra året?
3. Hur mycket får en julklapp kosta?
4. Kan du minnas någon julklapp som inte uppskattats av de anställda?

Charlotta Elenius, marknadschef på Radiotjänst i Kiruna:

1. Ja, det blir det.

2. Förra året fick vi en mössa med vår företagslogotyp.

3. Eftersom det är licensbetalarnas pengar håller vi oss till låga summor.

4. Ett plockepinnspel där pinnarna var skeva.



Staffan Åström, Unionens klubbordförande på Milko i Östersund:

1. Nej, julklappen har tagits bort sedan några år tillbaka. Visst har det knorrats en del. Företaget säger att det är av besparingsskäl. 

2. Inga julklappar men företaget bjöd på jullunch i personalmatsalen. Troligen gör de det även i år.

4. Produkter där bäst före-datum hade passerat.


Kerstin Andersson, personalassistent HR-avdelningen, Ica:

1. Ja vi har fått en jullåda i många många år. Det är lite skinka, köttbullar och sill bland annat. Mycket är Icas egna varor. Det passar bra i ett matföretag.
Det är inte så mycket att det räcker till ett helt julbord. Men det är en mycket uppskattad julklapp. Det finns de som vill ha det också när de har slutat. Om man blir medlem i Icas pensionärsförening kan man få jullådan också efter man har slutat.

2. Se ovan

3. Vi håller oss inom det värde som Skatteverket har.

4. Nej, vi har haft den här jullådan i hur många år som helst.


Ylwa Wedin-Kolfeldt, HR-manager på ITT Water&Wastewater:

1. Ja det ska de få.

2. Vi fick ett presentkort som vi kunde använda i ett antal olika affärer.

3. 400 kronor. Vi följer Skatteverkets rekommendation.

4. Jag minns inte någon julklapp som varit mindre omtyckt utan vi brukar faktiskt prata om vilka bra julklappar vi får.


Carin Paulin, HR-chef, Systemair:

1. Ja, det blir både julfest och julklappar.

2. Nej, då var det kris. Men det förstod alla. Vi hade en krisöverenskommelse där vi gick ner i arbetstid och lön, så det fanns stor förståelse för att det inte blev några julklappar.

3. Vi håller oss inom de värden som Skatteverket har.

 4. Nej, inte på det här jobbet. Jag tycker de har fått så fina presenter. Mat i form av delikatesser är alltid uppskattat. Vi brukar ge julklappar med omtanke. Det enda som jag minns som inte var lyckat, det var på en annan arbetsplats, var att man skulle gå in på nätet och klicka på en pocketbok som man sedan fick hemskickad. Jag hämtade inte ut den själv heller. Man vill ha något i handen.



Helene Lundberg, personalchef Viktväktarna i Sverige och Danmark:

1. Ja, det blir ett event där vi får chans att uppleva något trevligt tillsammans. Det blir julshow med Hasse Andersson, "Hasses Jukebox" på Slakthuset i Malmö, och middag.

2. Julklappar har varierat lite från år till år. Förra året fick de en ljusstake.

3. Vi håller oss till skattereglerna, det vill säga max 450 kronor.

4. Ja, en pulsklocka där bruksanvisningen var krånglig och svår att förstå.


Susanne Löfås Hällman, HR-chef för Clas Ohlson-koncernen:

1. Ja, det blir det.

2. Alla fick ett Delicardkort. Det var första gången vi körde den varianten. Tidigare har vi alltid fått en låda eller kasse med julmat, vilket vår grundare Clas Ohlson började med. Men företaget växer och det här med mat är ingen enkel historia. En del vill ha vegetariskt, andra firar inte jul eftersom de har en annan kultur. Så vi tyckte kortet var ett bra alternativ eftersom man då kunde välja om man ville ha mat, en julklapp eller skänka bort pengarna till ett välgörande ändamål.

3. Vi följer Skatteverkets belopp, alltså att värdet inte får överstiga 450 kronor inklusive moms.

4. Det har varit lite individuellt. När vi fått julmat så har det ju mycket handlat om tycke och smak. Men förra årets julklapp var väldigt uppskattad. När man har fler alternativ att välja bland så blir också fler nöjda, även om alla nog aldrig blir det.


Anki Ljung, personaldirektör på Manpower i Sverige:

1. Ja. Eller vi har gjort så att eftersom vi finns på 70 orter i Sverige så har vi satt en slant och sedan får den lokale chefen bestämma om man ska använda den till en julklapp eller till något att äta i stället. Man kanske hellre vill ordna med lite julmingel där man bjuder på en smörgås och lite glögg exempelvis.

2. Förra året fick ingen något. Eftersom vi som många andra företag hade det svårt ekonomiskt då valde vi att inte köpa några julklappar eller ordna med några aktiviteter. Vi tänkte att då kanske vi kan behålla några anställda till i stället.

3. Det uppger vi inte.

4. Vi har ju 11 000 anställda och då finns det såklart de som kanske inte fått den julklapp eller den julmiddag som de förväntat sig.

Tomas Gustafson, HR-chef för Bilia Personvagnar i Sverige:

1. Ja, ett delikatesspresentkort där man kan välja mellan ostar, lax eller torkat kött. Jag tror till och med att det finns hårda saker som man inte kan äta. Förhoppningen är det ska finnas något för alla.

 2. Det blev ingen julklapp förra året om jag inte minns helt fel eftersom vi var så långt nere i siffrorna. Vi verkar i en väldigt konjunkturkänslig bransch. Innan krisen hade varje Bilia region egna policys kring julklapparna, men de tre sista åren har  alla anställda fått samma.

3. Runt trehundringen.

4. Vår största grupp anställda är mekaniker, och när vi haft något slags prydnadsföremål har det väl varit sådär populärt bland verkstadskillarna.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.