Förra året fick 26 000 arbetssökande AMS-utbildning, till en kostnad på totalt 1,5 miljarder kronor. I år beräknas antalet sjunka till ungefär 17 000.
I de mål som regeringen satt upp för AMS ingår att sju av tio som utbildas ska ha jobb inom tre månader och nu kan myndigheten konstatera att man uppnått målet med råge.
En förklaring är att AMS numera endast utbildar för bristyrken. Men man utbildar också långt färre än tidigare.
- I början av 90-talet var situationen extrem, arbetslösheten steg mycket vilket vi då försökte mildra och drygt 100 000 fick utbildning. Men då hann man inte se till kvalitén och framför allt saknades efterfrågan på arbetskraft, säger Jonas Ericson, sakkunnig på AMS
- Så sent som i slutet av 90-talet fick ungefär 70 000 utbildning. Sedan dess har vi successivt försökt öka kvalitén och numera fokuserar vi i högre grad på vad arbetsmarknaden efterfrågar.
Ungefär tre fjärdedelar av de som i dag får en arbetsmarknadsutbildning skolas för jobb inom vård, transport och tillverkningsindustrin.
- De bästa resultaten får vi på kollektivsidan. Det är svårare med utbildningar inom tjänstemannaområdet. En del vill ha en högskoleutbildning, som till läkare, men då måste vi hänvisa till universiteten. Vi ska ha relativt korta utbildningar och så finns också rättviseperspektivet, det blir inte bra om de ska studera med andra som får finansiera sina studier själva.
Att så många färre får en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i år beror enligt Jonas Ericsson på att det för tillfället finns färre bristyrken och på att man nu måste satsa mer på förberedande studier. I år läser i genomsnitt knappt 40 000 på den nivån.
- Arbetsgivarnas kvalifikationskrav har ökat och vi måste anpassa utbildningsnivån efter det även om vi vill att fler ska gå en utbildning som leder till arbete.
En enkätundersökning bland de 70 procent som gått ut i arbete efter en utbildning förra året visade att 41 procent fått fast anställning.

ANITA TÄPP