Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Finskt missnöje med EU-avtal om stress

De finska facken är rädda att EU-avtalets formulering om frivillighet ska leda till att överenskommelser om att ta stressen på allvar inte förs in i finska avtal.
Publicerad
Europafacket och Europaarbetsgivarna har enats om ett nytt avtal för att sätta fokus på frågan om arbetsrelaterad stress. I avtalet står att det är en frivillig överenskommelse. I Sverige tolkar både fack och arbetsgivare det som att man utan inblandning från kommissionen och parlamentet kommit överens om ett avtal. Samma skrivning tolkas av finska arbetsgivare som att det är frivilligt för nationerna att implementera avtalet.
- Det här är det andra avtalet på EU-basis rörande arbetsmiljön. I det första, som rörde distansarbete, där samma skrivning om frivillighet fanns med, tolkade de finska arbetsgivarna det som att man inte behövde införa det. Men ett avtal är bindande, annars är det inte ett avtal, säger Sifs ombudsman Börje Sjöholm.
För svenskt vidkommande är avtalet inte revolutionerande. Svenska lagar och avtal har i tio år haft med psykosociala aspekter på arbetsmiljön.
- Men det blir ett ökat tryck på arbetsgivarna generellt. Det finns i Sifs avtal ingenstans så tydliga formuleringar som i vissa delar av EU-avtalet, säger Börje Sjöholm.
Han anser att det nya avtalet är en bra grund för arbetet i de arbetsgrupper för arbetsmiljö som parterna enats om i den senaste avtalsrörelsen.
- Arbetsgrupperna kan förbereda och lägga grunden för en avtalstext. Det vore lämpligt om våra avtal blev mer innehållsrika. Det finns inget som hindrar att man tecknar ett arbetsmiljöavtal utanför avtalsrörelsen.
Nyligen gick elektrikerna ut i strejk för att få till tydligare formuleringar om arbetsmiljö i sina kollektivavtal. Fördelen med att det regleras även där och inte bara i lag är att arbetstagarna har rätt att driva förhandlingar om brott mot avtalet och i sista hand utkräva skadestånd. Arbetsmiljöverket kan hota med vite om problem inte åtgärdas inom en viss tid.
- Vad gäller formell lagstiftning finns det inget land som är bättre än Sverige. Det är "bara" en fråga om tillämpningen. Arbetsmiljöverket har inte möjlighet att besöka så många företag varje år. Om det finns tydliga skrivningar i kollektivavtalet kan våra platsombud och skyddsombud agera snabbare, säger Börje Sjöholm.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.