Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Facket vill ha tydliga rättigheter i EU
Europafacket vill att EU ska ha en särskild klausul som ger facken rätt att använda stridsåtgärder för att förbättra lön och andra villkor. Syftet är att upphäva Lavaldomens betydelse och få rätten att bekämpa social dumpning. Regeringen har tillsatt en utredning som ska titta på Lavaldomens konsekvenser.
- Det här är bra. Lavaldomen har upprört och förvånat fackliga organisationer i hela Europa, säger Sture Nordh, TCO:s ordförande.
EFS - den europeiska fackliga samorganisationen - hade styrelsemöte i början av veckan i Bryssel och på mötet antogs en resolution som bland annat tar upp utstationeringsdirektivet. EFS strävan är att se till att utstationeringsdirektivet tydligt säger att det är värdlandets regler som ska gälla och direktivet ska fungera som ett golv. Dessutom vill EFS se över den sociala dimensionen med målet att kunna ställa krav på bland annat kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.
I resolutionen förespråkar också EFS en bred klausul som ger facken rätt att bekämpa social dumpning och att de har rätt att ta till stridsåtgärder för det. Än har organisationen dock inte sagt något om exakt utformning. I praktiken betyder beslutet att EFS med ordförande Wanja Lundby-Wedin ska argumentera för sådana bestämmelser med EU.
- EFS ställningstagande lyfter frågan, säger Sture Nordh.
Regeringen har tillsatt Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth att leda en utredning om vilka ändringar som behövs i svensk lagstiftning till följd av Lavaldomen.
- Det är otroligt bra att Claes Stråth ska leda utredningen. Han kan det svenska partssystemet. Jag har goda förhoppningar att vi i Sverige ska lösa den här problematiken, säger Sture Nordh.
Utredningen har ett år på sig. Det ser inte TCO:s ordförande som något problem. Han uppfattar det som att utredningen får ta den tid som behövs.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
