Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facket redo för nya Vaxholmskonflikter

Nya Vaxholmskonflikter är fullt möjliga. Både Unionen och Byggnads kan tänka sig att sätta utländska företag i blockad för att få företaget att skriva på kollektivavtalet. Samtidigt kan Byggnads se att nästan alla utländska byggföretag tecknar kollektivavtal efter Vaxholmskonflikten.
Göran Jacobsson Publicerad

Konflikten i Vaxholm kommer inte att prövas igen i Arbetsdomstolen för att facken inte vill det. Bakgrunden är att Byggnads försatte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad för att driva igenom byggavtalet. Företaget hävdade att det räckte med det avtal som man skrivit med det lettiska byggfacket.

Det här handlar om utländska företag som är tillfälligt verksamma i Sverige och vilka regler som ska gälla för dem och deras anställda.

Arbetsdomstolen förklarade att det var en tillåten konflikt. EG-domstolen kom fram till att Byggnads stridsåtgärder var olovliga. Det skulle vara teoretiskt möjligt att pröva stridsåtgärderna igen i Arbetsdomstolen. Byggnads företrädare Peter Kindblom säger att det inte är någon idé eftersom utslaget i EG-domstolen var så klart. Elektrikernas juridiska ombud, Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd, argumenterar annorlunda. Han säger att det är ointressant att ta upp själva konflikten efter så lång tid, men om det dyker upp ett liknande fall så är han beredd att driva det.

Unionens förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt ser inga hinder för att ta strid för avtal.

- Rent principiellt anser jag att vi kan sätta ett utländskt företag i blockad för att få igenom kollektivavtal, men vi måste göra en bedömning från fall till fall. Handlar det om ren dumpning kommer vi att göra det.

Han säger samtidigt att frågan inte är helt utredd efter EG-domstolens beslut i Vaxholmsmålet så idag är det god politik att vara återhållsam.

Byggnads tänker också ta till konflikt för att få utländska företag som är tillfälligt verksamma i Sverige att skriva på kollektivavtal.

- Vår linje är att sätta företag i blockad för att få till stånd ett kollektivavtal. Vi har dock inte stött på något liknande Vaxholmsfallet, säger Torbjörn Johansson, förhandlingsombudsman hos Byggnads.

En förklaring tror han kan vara att byggfacken i andra länder inte verkar sluta avtal med byggföretag som ska gälla utomlands. Byggnads har bett sina fackliga kollegor i andra länder att inte skriva på sådana avtal.

En effekt av Vaxholmskonflikten för fyra år sedan är att utländska företag skriver på byggavtalet, berättar Torbjörn Johansson. De vill slippa uppståndelsen som en konflikt kan innebära, tror han. Problemet nu är att en del av de utländska företagen inte följer byggavtalet.

Torbjörn Johansson kan bara påminna sig att Byggnads under de senaste åren träffat på ett utländskt byggföretag som inte gått med på byggavtalet. Sedan facket varslat om konflikt skrev företaget på.

Unionen har inte satt något företag i blockad för att få avtal. Krister Strålberg på förhandlingsavdelningen kan inte se några effekter på avtalstecknandet av vare sig Vaxholmskonflikten eller EG-domen. Företagen som inte vill ha avtal har andra skäl.

Fackens uppfattning är kontroversiell. Advokat Martin Agell som företräder det lettiska företaget Laval säger:

- Det är omöjligt att fortsätta som tidigare. Om Byggnads gör det så bryter de mot EG-domen och borde rapporteras till EU-kommissionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.